- Project Runeberg -  Rätt och orätt, en populär framställning af moralen /
16

(1909) [MARC] Author: Severin Christensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Erfarenheter angående det rättmätiga vederlagets betydelse för samlivet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

endast fäst oss vid den nämnda satsens betydelse för
samlivet. Vad den betyder för den enskilde, skola
vi tala om på annat ställe.

Man kan ej få ett mera levande intryck av, hur
intimt sambandet är mellan rättfärdighet och ett gott
samarbete människor emellan än genom att närmare
skärskåda föreningslivet.

Se t. ex. på ett andelsföretag! Här ha vi en
sammanslutning av personer, som behöva varandras
medverkan för uppnåendet av ett visst mål. Liksom
vid byteshandeln går den ömsesidiga överenskommelsen
ut på tjänster och gentjänster efter principen lika
mot lika, men i föreningsverksamheten visar det sig
tydligare än annorstädes, att den enes intresse ej kan
lida utan att också samtidigt den andres lider.
Därför är föreningslivet synnerligen ägnat att bortvända
vår uppmärksamhet från de trängre, egoistiska
hänsynen och komma oss att uppfatta varje solidariskt
uppträdande såsom en faktisk fördel för oss själva. Varje
förlust, som träffar föreningen, drabbar också den
enskilde; en enda medlems löftesbrott inför otrygghet
i hela föreningens liv och förlamar dess uppträdande
utåt. Varje löfte, som hålles, varje hemlighet, som
bevaras, kommer det helas inre styrka till godo.

Oberoende av vilka former för vederlag, som
spela största rollen i samhället — det frivilligt
erbjudna eller det framtvungna — vilar dock detta
ständigt på den ovan framhävda grundtendensen:
organismen vill ej lida förlust eller skada. Denna
tendens kan i samhällslivet aldrig få något annat
uttryck än vederlag efter principen lika mot lika. Ty
då jag tillförsäkras full ersättning för vad jag givit ut
eller nedlagt i personligt arbete eller för vad som
fråntagits mig, har jag ju ej lidit någon personlig
förlust. Detsamma gäller om min motpart: ett
rättfärdigt utbyte är det enda, som förmår utesluta
förluster å båda sidor. I och med att den enskilde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:53:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rattoratt/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free