Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Några fall, då man ej kan tala om rättmätig privategendom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men hade dessa filosofer ägt vår kännedom om den
mänskliga naturen, skulle de ej kunnat hävda denna
rättsuppfattning.
Nu kunde man fråga: men äga vi då icke med
rätta våra egna kroppsdelar, våra armar, ben, ögon,
o. s. v.? Fasthållas de ovannämnda förutsättningarna,
ser det ju nästan ut, som man ej borde kunna förfäkta
sitt rättmätiga ägande av dessa ting.
Denna fråga skulle dock endast innebära en
förväxling av, vad en människa är (d. v. s. består av)
och vad hon förvärvat. I varje uttryck för ett
egendomsförhållande måste finnas ett subjekt och ett objekt:
"A äger det eller det". Följaktligen måste det kunna
avgöras, vad A är, eller varav han består.
Att en människa icke behöver bevisa rätten till
oinskränkt herradöme över sin person eller delar därav,
kan man också inse av följande skäl. Den, som gör
anspråk på att äga ett visst föremål, måste bevisa
rättmätigheten av detta anspråk. Men på vilket sätt,
genom vilket vederlag skulle en människa kunna
ersätta en annan förlusten av hennes självbestämmanderätt
eller av vissa hennes kroppsdelar?
Det är alldeles otänkbart, att detta kunde låta
sig göra, ty några med en dylik förlust jämförliga
värden finnas ej.
Bortse vi från detta särskilda fall, i vilket man
sammanblandat ägaren med de ting, som äro avsedda
att ägas, skall man även bland dessa senare finna
några, som måste vara uteslutna från rättmätig
privategendom, nämligen de ting, som givits människan av
naturens frikostiga hand: luften, vattnet, jorden.
Även på denna punkt kommer moralen i uppenbar
strid med rådande lagar.
Lagen stadgar, att ett blott besittningstagande
av herrelösa ting medför äganderätt till desamma.
På det viset har ursprungligen all jord kommit i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
