- Project Runeberg -  Rätt och orätt, en populär framställning af moralen /
35

(1909) [MARC] Author: Severin Christensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Några fall, då man ej kan tala om rättmätig privategendom.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Att de sist ankomna kunna köpa jorden av dem,
som tagit den i besittning, upphäver icke denna
orättvisa, ty de måste ju då mycket dyrt förvärva sig den
möjlighet att få bruka jord, som ursprungligen icke
kostat det ringaste.

Av detta exempel torde man tydligt nog inse,
att rättfärdighetsprincipen ingalunda tillfredsställes
blott därigenom, att tvänne parter sinsemellan efter
sitt godtycke bestämma villkoren för utbyte. Ty vid
uppgörelser måste samtidigt tillses, att alla och envar
få och behålla sitt, så att ingen utomstående blir
lidande på affären. Vi måste ta reda på, om det
verkligen är med sina egna tillhörigheter, de båda
parterna handla. Egendomsbegreppet måste med andra
ord tas med i räkningen. En överlåtelse är icke
rättmätig utan att både vad som överlåtes och vad som
ges i vederlag därför är rättmätig egendom.

Vi ha redan i det föregående antytt, vad som
bör menas med rättmätig privategendom. Denna kan
endast omfatta sådana ting, som förvärvats genom ett
därmed likvärdigt, aktivt arbete. Om en person
överlåter ett stycke jord på mig mot en viss summa
pängar, och lagen därefter bekräftar min rätt till fritt
förfogande över jorden såväl för mig som för mina
efterkommande, då har detta förvärv icke skett efter
principen om det rättmätiga vederlaget, ty jordens
värde är oersättligt,
eftersom jorden bildar grundvalen
för allt liv och icke förefinnes i obegränsad mängd.

Detta skulle nog på ett slående sätt bli tydligt
den dag en ring eller trust bildades för att uppköpa
all jord — en tanke, som för övrigt icke är så
alldeles förflugen i en tid, då truster kunna uppköpa
allt, som finnes på jorden av vissa för mänskligheten
nödvändiga naturprodukter (fotogén, kol, o. s. v.) En
sådan trust skulle kunna föreskriva alla utomstående
snart sagt varje upptänkbart villkor för att över
huvud tillåta dem att existera. Den som äger jorden,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:53:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rattoratt/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free