- Project Runeberg -  Rätt och orätt, en populär framställning af moralen /
38

(1909) [MARC] Author: Severin Christensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B. Några fall, då rättmätig privategendom kan förvärvas.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förlorat i värde. Det arbete, som nedlagts på detta
jordstycke, ger naturligtvis arbetaren rätt till den del
av utbytet, som tillkommit genom själva arbetet, men
ger ingalunda dessutom privilegium på den särskilda
fördel, som besittningen av jord i och för sig medför.

Jorden tillhör sålunda ingen särskild, d. v. s. den
är allas egendom. Den tillhör alla dem, som vid en
viss tidpunkt befinna sig på dess yta.

Henry Greorge säger: "Om en man fångar en fisk
i havet, får han äganderätt till denna. fisk, men han
kan ej förvärva samma rätt till havet. Eller om han
odlar säd, så blir säden hans egendom, men han kan
ej göra anspråk på någon äganderätt till solvärmet,
som kom säden att mogna eller till jorden, varpå den
växte. Ty dessa ting tillhöra hela människosläktet;
alla ha rätt att använda sig av dem, men ingen kan
göra anspråk på att ensam få äga dem. Den
äganderätt, man vinner till vad som frambragts genom
arbete, är naturligtvis icke tillämplig på jorden, utan
endast på det med jorden såsom råmaterial
åstadkomna arbetsutbytet. Sålunda kunde Kain och Abel
— om de voro de enda människor, som då levde på
jorden — efter överenskommelse dela denna mellan
sig, och därefter kunde de gent emot varandra göra
anspråk på äganderätten till var sin del. Men ingen
av dem kunde hävda en dylik ensamrätt gent emot
den nästfödda människan. Om de vägrade denna
människa rätten att bruka den jord, som de hade
delat, skulle de göra sig skyldiga till mord, och gåve
de henne denna rätt först med villkor, att hon
arbetade åt dem eller köpte jord av dem, då skulle de
begå stöld."

Lika mycket som en produkt av själsarbete tillhör
dess upphovsman, lika litet kan ett tunnland jord
tillhöra den, som lagt beslag därpå, ärvt eller köpt det.
Ty det enda sätt, varpå en sådan äganderätt skulle
kunna styrkas, vore att hänvisa till en personlig insats,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:53:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rattoratt/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free