Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Vad är det, som förmår en människa att handla moraliskt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sålunda besvaras så: det finnes icke blott en utan
oändligt många drivkrafter för moraliska handlingar. Att
uppspåra alla dessa kan tydligen ej vara av lika stort
intresse som att undersöka, varifrån den speciellt
moraliska pliktkänslan eller rättrådigheten härstammar.
Vad är det för det första som gör, att man efter
avläggande av ett löfte känner sig bunden av det
band, man pålagt sig själv av egen fri vilja?
Utan tvivel finnas vissa inre själskrafter, som
arbeta på att en föresats blir utförd. Psykologerna
ge närmare upplysning om, huru härvid tillgår. Men
att känna sig manad fullfölja en föresats är icke
detsamma som att känna sig bunden av ett löfte.
Det egendomliga med pliktkänslan ligger ej heller
däruti, att man givit en annan person makt över sin
vilja, ty därutav födes blott en förnimmelse av
bundenhet, som ej har något med pliktkänslan att göra.
Om mitt löfte ej är juridiskt bindande, har jag icke
givit dess mottagare någon fysisk makt över mig.
Hans krav kunna endast stödjas på det förtroende
till mina sociala egenskaper, som jag väckt hos honom.
Det egendomliga med pliktkänslan är fastmera
att söka i förnimmelsen av den utomordentliga vikt
det har för mig, att löftesmottagarens förtroende till
min sociala pålitlighet icke rubbas.
Denna känsla kan icke uppstå blott som en följd
av att man tydligt inser, vad som är det förnuftigaste.
Det kan nog påvisas, att det ömsesidiga, sociala
förtroendet är den nödvändiga betingelsen för varje
enskilds trevnad, men det torde knappast vara möjligt
att övertyga en egoistisk människa om det förnuftiga
i, att just hon sätter detta ändamål över allt annat,
kanske t. o. m. över egna personliga fördelar.
Man kan icke mäta eller jämföra rent egoistiska
nyttighetshänsyn med värdet av den känsla, som är
lönen för ett troget fullgörande av sociala plikter,
känslan av att möta förtroende på alla håll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
