Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Naturlig och juridisk rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Slutligen ha vi fäst uppmärksamheten på, att den
som ser sig vara föremål för förtroende, erfar en
säregen förnimmelse av lycka, medan den misstrodde
känner sig olycklig.
Så är det ej med den juridiska rätten, de gällande
lagarna, som icke spira upp på egen hand, utan äro
kulturväxter, oftast utifrån importerade, som endast
med konst och tvångsmakt kunna hållas vid liv.
Deras innehåll har till en stor del ingenting med
moraliska principer att göra; mycket ofta äro de direkt
stridande däremot.
Men oavsett innehållet är deras gemensamma och
väsentliga karaktärsdrag, att de hävdas med makt.
För att inse riktigheten av detta påstående,
behöver man endast fråga sig: vem stiftar lagarna? Är
det alltid samhällena själva? Är det icke snarare en
inom samhället uppkommen särskild faktor —
statsmakten? Men är då statsmakten identisk med
samhället, därför att den kanske framgått därur? Är
månne ens i den mest demokratiska stat flertalet
detsamma som samhället? Sammanfalla nödvändigtvis
de härskandes intressen med de behärskades? — Det
vore enfaldigt att jakande besvara en enda av dessa
frågor. Även om de härskande och de behärskade
ha vissa enstaka intressen gemensamma, kunna dessa
dock aldrig för sig sätta en viss prägel på
lagstiftningen. Till och med i en stat med högt utvecklad
självstyrelse, där man sålunda får antaga, att de största
betingelser finnas för en lagstiftning, som toge
hänsyn till gemensamma intressen, kan icke en dagtingan
med privatintressen undvikas.
Varje lagstiftning bär nödvändigtvis en tydlig
prägel av sin uppkomst ur dessa olika syften. Man
kan skilja på lagar, som gå ut på direkt förbättring
av de styrandes egna villkor (genom löneförhöjning,
fribiljätter och andra särrättigheter) och lagar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
