Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trupper sammansatta svenska armén af sitt eländiga
befäl bär tvungits att sträcka gevär.
Några år senare beslöt svenska regeringen att
befästa Helsingfors, en plan, som 1749 ledde till
anläggandet af fästningen Sveaborg på 7 öar och holmar strax
utanför inloppet till statlens hamnar. Helsingfors och
Sveaborg indrogos ioke i krigshändelserna 1788—90, men
väl besöktes staden då af Gustaf IIL, som den 21 juli
1788 på Sveaborg firade ett „tedeuinu i anledning af
segern vid Högland, därvid han stiftade utmärkelsetecknet
„stora korset1* inom Svärdsorden, — Sorgligare minnen
har fästningen att anteckna från 1808—9 års krig.
Genast i början af kriget, i början af mars 1808, besattes
Helsingfors af ryska trupper, hvilka från strandbatterier,
uppförda på Skatudden ooh Ulrikas borgs-bttrgcn i
Brunnsparken, begynte belägra fästningen. Skickligt ledda
underhandlingar förmådde fästningens förstörande kanoner
att tystna och omsider dess vankelmodiga befäl att
kapitulera, öfverlämnande åt en svag fiende en oskadad
fästning med stridslysten besättning och rika förråder.
Detta förräderi mot landet och den samtidigt i höga
norden för hem och härd kämpande finska armén skedde
3 maj 1808. — Fästningen har från denna dag förblifvit
i ryssarnas händer och har utvidgad och förstärkt
omdanats till ett starkt fästningsverk utrustadt efter den
moderna krigskonstens alla fordringar. — Under denna
period har Sveaborg en gång varit utsatt för fientligt
bombardemang, nämligen nnder det s. k. orientaliska
kriget, då de allierade franska och engelska flottorna
9—11 augusti 1855 beskjöto fästningan.
Efter fredsslutet, som skilde Finland från Sverige,
uppgick en ny tid för Helsingfors. Tiden därförinnan
hade folkmängden visserligon ökats, don uppgick 1809
till c. 4,500 invånare, garnisonen inberäknad, äfvensom
handeln och skeppsfarten tilltagit; några för den tiden
stora stenhus hade uppförts och dess bebygda område
tenderade att utvidgas utöfver de ursprungliga
kvarteren, belägna norr om det nuvarande salutorget, från
n. v. Bärggatan i väster till Norra hamnen och på
Skatudden. Så oansenlig än staden var, erhöll den ökad
betydelse genom Sveaborgs närhot, och det dröjde ej
länge, innan ryska regeringen började umgås med planen
att göra Helsingfors till Finlands hufvudstad. Bedan
1809 väcktes fråga om att förflytta styrelsen från Abo,
hvars gamla svenska traditioner och afstånd från S;t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
