Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Petersburg under do ny a förhållandena syntes göra Åbo
mindre egnadt att vara medelpunkten för den finska
förvaltningen, till en annan ort; och år 1812 utsågs
Helsingfors till Finlands hufvudstad. En
nybyggnads-komité tillsattes, bvilken under J. A. Ehrenströms
ledning skulle gifva staden ett yttre, värdigt dess blifvande
bestämmelse. Tidpunkten för denna omdaning af staden
var såtillvida gynsam, att en ny reglering lätt kunde
genomföras, alläenstnnd en härjande eldsvåda redan år
1808 lagt en stor del af staden i aska. Frikostigt
donerade älven kejsar Alexander till bildande af en
brand-skadeersättningsfond för stadens invånare 550,000 rubel
till fond för räntefria lån, för nybyggandet en million
rubel och. till en regleringsfond 400,CC0 rubel banko ass.
Med dessa medel utförde Ehrenström, som utbildat sin
smak i Gustaf III:s skola, en lycklig omgestaltning af
Helsingfors yttre, h var vid han understöddes af den
tyske arkitekten C, L. Engel (f. i Berlin 1778, f i
Helsingfors 1840). Det var Engels snille och storslagna
idéer som skapade dot nya Helsingfors; under hans
ledning uppfördes på 1820" och 1830 talot de monumentala
husen kring Senatstorget, alla i en ädel, af mästaren
själfständigt och storartadt behandlad renässansstil, och
en mängd andra såväl offentliga som enskilda hus. —
Definitivt förklarades Helsingfors 1817 för Finlands
hufvudstad och den 1 okt. 1819 höll „ Senaten sin första
session därstädes. Då det gamla Aho år 1827 ödelädes
af en förfärlig brand, förlädes äfven universitetet till
Helsingfors, hvarefter staden snabbt utvecklats och
blif-vit medelpunkten ej blott för administrationen ntan
äfven för de vetenskapliga och intellektuela sträfvandena.
Helsingfors’ läge vid hafvet och goda
hamnförhållanden gifva staden en naturlig betydelse såsom
sjöhandelsstad; men först då staden blef utgångspunkten
för landets järnvägsanläggningar och genom öppnandet
af den första banan, linjen Helsingfors—Tavastehus, i
mars 1862, sattes i direkt förbindelse med en vidsträckt
dol af inlandet, har staden vunnit sin stora betydelse
för handeln och de merkantila intressena, och hvarje ny
handel har ryckt vidgade områden under kufvudstadens
direkta inflytande. För att underlätta det växande
be-liofvet af en anslutning mellan sjö- och järnvägstrafiken
har omsider (1894) järnvägsnätet med den storartade,
staden omgifvande hamnbanan, utsträckts till Helsing-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
