Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som genom sitt täcka läge i en omgifvande härlig natur
tilldrar sig uppmärksamhet.
»Kanalen» är gräfd på sidan om den naturliga strömmen mellan
fastlandet och Kimito 9; i kanalen gör sig den i Östersjön i allmänhet föga
bemärkta skilnaden mollan ebb och flod kännbar, ocb visar sig i en stark
ström ined växlande riktning under dygnets lopp. — Icke långt från
kanalen Strömma gärd ftillh. possess. K. Wasastjerna). — En rullbro öfvor
kanalen förmedlar traöken från fastlandet till Kimito, (afst. till kyrkobyn 9
km; till Luppaja gästgifvori vid Bjerno kyrka, {sid, 04 19 km).
Kimito ö, som pä den här beskrifna ångbåtsfärden kringfares, är BO
km lång, 25 km brod, upptages af Kimito socken med Dragsfjärds och Vestan
-fjärds kapell; ön är sedan ålder väl odlad;„på donsamma finnas flere stora
egondomar {sid. 03), och bruk (sid. 00). Ar 1014 förlänades friherrskapet
Kiinito åt Axel Oxenstjerna. — Kimito kyrka af gråsten, från katolska tiden,
prydes af apostlabildor af FInnberg. — I kyrkobyn godt gästgifvori.
Farleden norr om Strömma går tätt förbi det vackra
Mathildedaht brak (till höger på fasta landet),
förnämligast för tillverkning af landtbrnksredskap samt med
valsverk, ångsnickeri m. m. 5 km norrut härifrån synes
på samma strand Tt/kö järnbruk med en Stor inasugn.
Vid bruket tinnes kyrka samt kvarn och såg.
Ytterligare B km åt norr Kirjakkala bruk med stångjärns- och
manufaktur smedjor.
Mathildedal anlades 1852 af bärgsrådet Brehmer, egos nu af ott
aktiebolag.
Tykö järnbruk anlados 1686, då lnndshöfdingen baron L. Creutz erhöll
tillstånd att här anlägga eu inasugn, hvilken dock snart ombvgdes. Under
stora ofreden förstördes verket, erhöll nya privilegior 1726 och
återupprättades af Öfverstelöjtnanten, baron C. Fleming. Sedermera tillhörde det
familjen Brehmer.
Kirjakkala järnbruk anlades också 1086 af baron L. Creutz, erhöll nya
privilegier 1725 efter öfverst&ndet krig och iståndsattes af dåvarande ogaren
baron C. Fleming, öfvergick sedermera till familjen Brehmer. De två
sistnämnda bruken tillhöra ett och samma bolag.
Snedt emot Kirjakkala bruk ligger på Kimito!andet
egendomen Vekxala (tiffli. byggm. Wiklund). Förbi
Angela sund till vänster ocb W arts al a stora holme till
höger och den på fasta landet till vänster liggande
Wart $ al a ångsåg närmar sig ångbåten mynningen a.
Salo å. Till vänster synes på af stånd det gamla
Wuoren-taka, fordom tillhörigt ätten Horn, numera eges det af
grefve C, A. Armfelt.
Legenden berättar, att på Wuorentaka bodde en riddare Horn mod
sin unga maka. Riddaren älskade hennes kammartärna och uppgjorde ined
denna en komplott mot den unga husfrun. En dag, då riddaren var borta,
instängde kammartärnan sin herskarinmi uppo på ett loft, dit hon förut
sändt den unge, vackra stall mästaren Bertil. Da riddaren återkom, visade
kammartärnan honom ställot, där hans hustru skänkt sin tjänare ett
rendez-vous. Riddaren låtsade blifva mäkta vred och uppbrände löftet med de
olyckliga offren. Don unga hustruns släktingar klagade hos påfven och
denne dömde riddaren att försona sig med Gud genom en pilgrimsfärd på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
