Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hotell: Societetskusd, rum frän 3 mk, Svendzens hotell, rum frätilm.
50 p. samt under budslisougen privata rum från 30 tilJ 40 mk i månaden.
Restaurationer: å hotellen samt sommartid Kapellet fgodj i
badhusparken oeh Maria Edmans kafé vid Tullbron, goutoradt frukostsUille
(telo-tonförbindolso moil staden).
Bad: Badinrättningen i parken, norr om staden, ilr en brunns- och
badinrättning mod allehanda modikamontösa bad, gymnastisk
behandling 111. IU.
Hyrkuskar: för åkning anlitas förmän, taxa faststäld.
Rakstuga: Drottningg. 1!).
Banker : Föreiiingsbankons filial Siidra Esplanadg. 13. Nylands
aktiebanks filial Alexandoisg, 11.
Telegraf; Telefon inom staden till omgifningarna och städerna i
södra Finland.
Anknytning med jernvägsnätet antingen öfver Borgå, so ofvan sid, 123.
eller öfver Kausala station å Riihiin ilki—S:t Petersburg banan sid, 125,
Ö inil; häst och åbokärra till 12 å 14 mk.
Angbätsturer på Helsingfors dagliga; ang. farleden nedan C. sid. 137-
Lovisa stad vid den lika benämda viken anlades år
1745 till en gränsstad emot det ryska området. Stadens
itamn var törst Degerby efter den sätesgård, som i och
för grundläggningen af svenska regeringen inlöstes för
80,000 daler kopparmynt. Då konung Adolf Fredrik 175*2
besökte orten, uppkallades densamma efter hans gemål
Lovisa Ulrika. Staden erhöll genast stapelrätt, hlef
residens för landshöfdingen öfver Kgmmenegårds Ifin, (se
nedan E) och fick en garnison af 500 man till gränsens
beskydd. Enligt „försvarsdeputationons“ förslag på
riksdagen 1746—1747 anlades befästningar invid staden,
hvil-ket arbete dock snart i brist på tillgångav afbvöts. I
stället uppfördes å den vid inloppet ung. 1 sjömil från
staden belägna Svartholmen ett mindre fäste, sorgligt
ryktbart genom kapitulationen den 18 mars 1808. Så
länge „hattarne“ sutto vid styret, omhuldades staden
synnerligen af den svenska regeringen. I synnerhet
cgde staden i den vidt frejdade Augustin Ehrensvärd
en verksam förespråkare. Men med detta partis
störtande vid 17G5 års riksdag ändades den lyckligare
perioden i Lovisas tillvara. Fästningsverken fingo förfalla
— ja, t. o. m. planer om en flyttning af staden
upp-döko. Först med Gustaf III inträdde ett bättre
sakernas tillstånd. Befästningsarbetena på Svartholm började
bedrifvas med större kraft, och vid ett besök, som
konungen gjorde i Lovisa 1775, afgjordes, att staden ej
skulle flyttas. Någon synnerlig hlomstring inträdde doct
ej. Till följd af sjöolyckor gick handeln nedåt och på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
