Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
neboar att mer än en gång om året göra handels färder
till Estland, där de blott skulle få köpa spanmål; salt
ooh annat skulle köpas i Wiborg, hvilken stad 1547
älven fick rätt att hålla frimarknader i Weckelaks.
Sålunda omtalas orten dels såsom en marknadsplats med
värdshus, dels såsom en köping, tills orten 1653 erhöll
uppstadsprivilegier och småningom tillväxte, men
förstördes i grand under stora ofreden 1712. Staden
privilegierades ånyo 1723 med stapel- och oinskränkt
handelsrätt under namnet Fredrikshamn efter Fredrik I samt
var 1723—27 säte för landshöfdingen i Nyslotts och
Kym-menegårds län (se nedan E). Ar 1742 besattes staden af
ryssarne omedelbart efter det svenskarne utan försvar
utrymdt och antändt densamma. Följande år inrättades
Fredrikshamns stift, hvilket omfattade 18 socknar och
hvars prseses var finska församlingens kyrkoherde under
namn af domprost till år 1812, då stiftet förenades med
det i Borgå. Sommaren 1783 sammanträffade Katarina
II och Gustaf TIT — såsom Grefve af Gottland — i
Fredrikshamn, Under kriget 1788—90 föreföllo i dess
närhet flera träffningar och sjöslag (se sid. 138). Från och
med år 1791 blefvo tyska och ryska språken officiella i
staden; 1796 passerades den af Gustaf IV Adolf och
hertig Karl på ueras resa till Petersburg, 18iJ2 af
kejsarinnan Elisabet Alexejevna, som sammanträffade med
drottning Dorothea Wilhelmina vid Abboriörs, och 1803
besöktes Fredrikshamn och Kymmenegård af Alexander I.
Ar 1809 afslöts i Fredrikshamn freden, genom hvilken
den politiska föreningen emellan Sverige och Finland
upplöstes. Förra Topografiska sedermera s. k. Finska
Kadettkären hitflyttades från Haapaniemi 1819. Två år
senare nedbrann största delen af staden, hvarvid äfven
stadens båda kyrkor förstördes. En ny vådeld 1840
förstörde återigen den bästa delen af staden och år 1887
lades åter en stor del af staden i aska. Följande år
stadfästes en ny stadsplan, med bibehållande i hufyudsak af
de äldre „cirkelgatorna“, hvilka dock betydligt
utvidgades. Med ifver bedrefs stadens återuppbyggande och
ter den nu bilden af en pryd ig småstad. t)e flesta
nybyggnaderna äro uppförda enligt ritningar af arkitekten
W. Aspelin.
Stadens folkmängd uppgår till c. 3,500 personor.
Bland större byggnader äro att anteckna den .till
kadett-kåren hörande komplexen: själfva kårens logementetbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
