Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
najavesi, men åt söder ooh väster af en sumpig äng,
som. under vårtiden till stor del ligger under vatten.
Ehuru själfva^ slottskärnan hvilar på klippgrund, synes
slottsplanen på västra sidan blifvit utvidgad medels sten
och jordfyllning. Det ursprungliga slottet har en
kvadratisk grundplan och höjer sig med slutna flyglar på
en vall af cyklopiskt hopade stenblock kring en trång
borggård. Byggnadens norra och västra hörn krönas
af fyrkantiga torn med tälttak, hvilka med en våning
öfverskiuta densamma, hvaremot de lägre, södra och
östra, försvunnit sedan de mellanliggande våningarna
blifvit höjda med en våning. Den råa, med cement af
murbruk fogade gråstensmuren reser sig blott till andra
våningens halfva höjd, men några från inre borggården
synliga arkitektoniska detaljer samt en tegelgesims på
norra eller det s. k. Kt/r kotornet tyckas vittna, att
murarna icke undergått någon genomgåonde ombyggnad
efter uppförandet. Redan 1536, då slottsbyggnadernas
underhall var fördeladt emellan Hattula, Sääksmäki och
Hollola härader, var slottskärnan omgirven af cn
ringmur med särskilda rum och flere torn samt en „ny
run-delu eller bastion i bärgssluttningen utanför kärnans
norra hörn; enahanda rnndlar uppfördes 1559 och 1563
utanför östra och västra hörnen samt 1581 en stor
rundel vid stora slottsporten i söder, men af dessa under
Vasakonungarne vanliga befästningsverk återstår numera
blott den östra i nyligen renoveradt skick. Af en mur,
hvarmed’ den norra och östra rundeln 1577 förenades,
finnas jämväl renoverade rester på sjösidan. Under det
sista årtiondet af Johan UI;s och under Sigismunds
regering hade slottet förfallit „genom eldskada och deras
otrohet, som där i Finland regementet tillvällat hafva“.
Det iståndsattes, isynnerhet under ståthållaren Erik
Hares tid (1605—9); under 1656 års krig bedref man
slottets befästande med synnerlig ifver, men den 5 Juni
1659 härjades den gamla borgen ånyo af en stor
eldsvåda, som lade alt brännbart ända in på källarhvalfvon
i aska, hvarefter den åter iståndsattes. Under stora
ofreden plundrades slottet på många dess
dyrbarheter, bland annat på en tafla, föreställande Kristus med
ris och gissel i händerna samt Totfska vapnet vid
fotterna, en tafla, som faskeligen gifvit upphof åt den
bekanta. hameskklädda bilden af Birger Jarl. Härefter
och under den senare svenska tiden tjänade slottet med
an besättning af omkring 100 man till förråds- och
tyghus för den finska landtarmén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
