Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den, som afser ott besök i Sääksmäki, lämnar ångbåten vid
kyrk-str anden. Härifrån förbi Voipa al a och Rapola upp till Rapola dscn, 1 km.
Färden fortsättes härifrån landsvägen till Valkiakoski, 8 km, hvarifråu mod
båt såsom nedan.
Vid Sääksmäki gör farleden, som här grenar sig från
den gamla, före järnvägens tillkomst lifiigt trafikerade
farleden från Tavastehus via Lembois kanal till
Tammerfors (se nedan sid. 165), en båge åt norr och nordost
genom smala passager till Valkiakoski, där on kanal mi d
2 slusskamrar är gräfd förbi forsen. Medan ångbåten
går genom kanalen, har man god tid att bese stället.
Valkiakoski pappersbruk, ’tillh. ott aktiebolag^ är beläget vid forsen
jned samma namn. l*å bruket fiimos gästgifvori. Båt och roddmo erhållas
för vidaro färrl, i fall ångbåten lämnas. Land vägen till Sääksmäki (so
oivan) 8 km, till Lembois station ise sid. 165 eller sid. 1(17) 22 km. —
Valkiakoski fors, 3 m hög, bildas af de vattenmassor, som ifrån norr och östor
samlas i det of vanoin forsen belägna Mallasvesi.
Från Valkiakoski fortsättes antingen
ångbåtsfar-leden öfver sydöstra delen af Mali as vesi, Öfvor hvars
vida yta i nordost synes Pälkäne kyrka och vidare
genom trånga, mellan otaliga grönskande holmar
slingrande sund till lioin e, öfver hvars östra del styres till
Kaivanto i Kangasala eller ock såsom nedan b) sid. 163.
Kaivanto Ur en genom don smala åson moljan Längelmävesi på
nordöstra och Roine på sydvästra sidan gräfd kanal (utan sluss). Donna vatten
-lod åstadkoms pa 1820 talet; afsikten var att här anlägga en sluss för att
förmedla trafiken från det stora Länge! mävo<i till de sydligare sjöarna, mun
dambyggnadorna, som voro för svaga att motstå vattnets tryck, genomblötes
plötsligt, hvarigonom Längelmävesis yta sänktes ungefär 2 m och ott sund
utan synnerlig ström uppstod; på Längelmllvosis strändor vunnos
Strandiini rker nf c. 2,000 ha vidd. Tidigare utflöt Längelmävesi i Pälkäneenvcsi,
genom Ihari ström, 7 kin åt östor från Kaivanto, hvilkon ström hoit och
liåilot uttorkade, då Kaivantosundot uppstod. Annu hade Längolmävosi sitt
utlopp till Roine genom Sarsankasfa^ 5 kin från Kaivanto åt Kangasala
kyrka till, mon år 1004 skedde ett våldsamt genombrott vid Ihari,
hvar-eftor Sarsankoski helt och hållet uttorkado och det där bedrifiwi
kronolax-fiftket upphörd" samt icke mindre än 11 kvarnar förlorade sin drifkraft.
Denna omgostaltning af förhållandena bovaras i uttrycket: »Ilkoä
Iharin-koski saattoi Sarsan vaivaiseksi».
Omgifningarna kring Kaivanto särdeles anslående; äfvon hafva här
uppförts flore sommarvillor. Från landsvägen åt Pälkäne sidan vackra vyer
öfver Längelmävesi. Lönande promenad längs den smala åsen till h, om
denna väg och, sedan rnau åter efter c. 2 km nått landsvägen, på vänstra
sidan, där on brant hög ås erbiudor on vackor ‘utsikt öfvor vatten åt båda
sider. Se härom nedan sid* 164.
Från Kaivanto fortsätter ångbåtslodon öfver det 35 km långa Längol uiävesi,
förbi Sahalaks, Knhmolaks och Eräjärvi till Länkipohja i Längelmäki socken.
Denna faHod erbjuder intet af särskildt intresse utom för den, som från
dessa trakter sträfvar österut till stranden af Päijänne vid Jämsä, c. 28 km.
väg. Se nodan Yl, B, 1.
Från Kaivanto, där gäHtgifveri icke finnes, nödgas
den med ångbåt ankommande turisten uppehålla sig i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
