Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Monrepos park, hyrknst hit 1 mk, Bppen alla dagar utom tisdag och
fredag; afgift 40 p;i, som tillfallor stadens fattiga samt välgörenhetsanstalter.
Nya finska kyrkan.
Papula bärget, hyrkusk hit 80 p:i, mod vidsträckt vacker utsikt.
Rådhustorget med Hofrättens hus m. fl, byggnader.
Slottet, tillgängligt, tillstånd utverkas hos don ryska
kommendantstyrelsen.
S:t Annce höjd, midt emot slottet.
Program for besök i Viborg uppgöres med ledning af nedanföljande
anvisningar. Vid en kort vistelse, 1/% å 1 dag, vinnes en öfversikt öfver
staden, om ofvan förtecknade sevärdheter besökas. Står längre tid till
förfogande, är en färd till Juustila och BMttijärvi (längro bort, vid Saima
kanal närmast att rekommenderas.
Historik. Det svenska väldets befästande på
Finlands sydvästra kust ocb dess utsträckning inåt landet
förde snart till sammanstötningar i öster, där äfven
fristaten Nowgorod bade intressen att bevaka. Karelen
blef skådeplatsen för den långa strid om öfverväldet i
dessa trakter, som på 1200-talet här uppflammade och
utan stora afbrott fortgick till Gustaf Adolfs tid, då
segern hembars af de svenska vapnen. Den första fasta
punkten för det svenska väldet i Karelen blef det fäste,
som vid tiden för Torkel Knutssons härnadståg mot
rys-sarne 1203 anlades på en liten holme i innersta dolen af
n. v. Viborgska viken. Detta fäste blef Viborgslott (Vi,
fornsvenska —- helgedom). Ieke långt efter slottets
anläggning uppstod troligen en köping i dess närhet, det
s. k. Gamla Viborg, 2 km norr om den nuvarande
staden (på Monrepos mark): på 1300-talet talas om staden
Viborg, man den erhöll rörs t år 1403 stadsrättigheter och
låg då enligt all sannolikhet på sin n. v. plats söder om
slottet. — Invånarene i denna stad fingo snart lära känna
krigets alla vedervärdigheter. Redan 1411 utstod staden en
belägring, som med framgång afvärjdes. Ortens
betydelse såsom centralpunkt i Karelen påkallade dess
befästande med mnrar, hvilket arbete sannolikt påbegyntes
på 1470-talet, då Erik Axelsson Tott var slottets
höfvids-man. Under stora ryska kriget blefvo de nya
murar-nes fasthet pröfvad. På hösten 1495 lägrade sig
nämligen kring staden, som försvarades af Knut Posse, en
stor Tysk härskara; staden ansattes hårdt, så att
utsikterna till framgång voro ringa för den fåtaliga
besätnin-gen. S:t Andreas-dagen, den 30 nov., beslöto ryssarne
att våga en afgörande stormning. De framryckte i tre
af-delningar mot tre skilda punkter af staden. Redan hade
de hestigit muren, bemäktigat sig ett af tornen och redde
sig att intränga i staden, da de, plötsligt gripna af fruk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
