Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hit göres do ok med de stora ångbåtarna på linjen S:t
Petersburg—Sordavala, af hvilka några fortsätta till
Pitkäranta. Farleden går från Sordavala skärgård ut i
öppna sjön, ända till närheten af Pitkäranta, där några
holmar skydda inloppet; färden tar inemot 3 timmar i
anspråk.
* Pitkäranta grufvor, belägna alldeles invid Ladoga
stranden, äro för närvarande de enda i gångvarande
koppargrufvor i Finland. De upptogos år 1832 och bafva
sedan dess, ehuru tidtals med afbrott, bearbetats. För
närvarande innehafvas de af bankirfirman Meyer i S:t
Petersburg, hvilken med kraft drifver affären. Den
malm, som här upptages ur härget, innehåller jämte
koppar äfven tenn och silfvor, hvilka alla metaller
tillvaratagas. Det må antecknas att Pitkäranta grufvorna äro
de enda tennförande i Finland, Skandinavien och
Ryssland. Produktionens värde stiger betydligt öfver 1
miljon mark om året. Disponent på stället är ing. Gröndahl.
Då man nalkas Pitkäranta mötes blicken af on kal
bärgsluttning, som gör ott tröstlöst, bärjadt intryck; rök
och utdunstningar irån fabrikerna ha för k väft all
vegetation inom brukets närmaste omgifning. Men på denna
kala strand råder lif och rörelse vid do här anlagda
många verken, hvilka gifva en inblick i de modernaste
metoderna i bärgshandteringen. Ett besök i verken, det
här förefintliga storartade glasbruket för buteljblåsning
oeb framföralt i de vidsträckta grnfvorna gor färden
till Pitkäranta dess innehåll. Tillstånd begäres å
bruks-kontoret, dår äfven ciceron på vandringen genom
gruf-schakten med särdeles tillmötesgående ställes till den
besökandes disposition.
JSedgången till underjorden skev på tlere ställen i
öfverbygda dagöppningar; på trappor och stegar tränger
man nedåt, vägledd af förarens bloss i alt djupare
gångar, de djupaste c. 12(1 m under jordytan: än inträder
man i vida salar, än åter trefvar man sig fram i trånga
gångar för att slutligen åter nå dagsljuset i en uppgång
långt aflägsen från nedgången. Afståndet mollan de
yttersta kanterna af de underjordiska labyrinterna är
inemot 3 km!
Vid bosiit i KVufran bin’ man iföra sig för ändamSlet erbjudna
sltyii-dande kläder, för att undgå det från väggar och tak sipprande vftttnetft
skadande inflytande och gnistor från blossen. — Ständig uppmärksamhet på
förarens varningar och anvisningar, säkra tag i stegpinnarno erfordras af
den. besökande.
Få bruket linnes gästgifveri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
