Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken öppnades för trafik 1894, Denna sträcka erbjuder
dock föga af intresse och ringa inblick i landsdelens
förhållande, så att, om målet är att göra bekantskap med
de här belägna karelska socknarna en annan östligare,
visserligen besvärligare, men för den hurtige turisten
särdeles lönande linje väljes. En sådan linje beröres
här nedan b.
a) Sordavala—Joensuu med järnväg. Banan utlöper
från Sordavala genom en kuperad, odlad trakt, men når
snart ett ödsligt område utan särskildt intresse; de,
första stationerna äro Kaalamo, 29 km och Matka*e.lkii,
89 km, båda i Tiuskfala socken.
Från iivurderu, lämpligare Matkaselkil, i hrars närhet gästgifveri,
anträdas sidoturer tiil Ruskiala socken. Från Kaalamo 8 km och från
Matkasolkä 5 km till Buskiaia sockens kyrka; 2 km norr om donna ligger
Konkgrinkaski kvarn i en förtjusande ådal. Härifrån 2 km åt väster ligger
Buskiaia marmorbrott, ifrån hvilket ofantliga kvantiteter ston brutits, bland
annat vid uppförandet nf Isakskyrkan i S:t Petersburg. Kuskialn marmor
är grå-livit med mörkare ådror.
Vid Matkasolkä tillstöter landsvägen västerifrån genom Kidcs sockon;
längs denna till Puhois (se sid. 220; 80 km, där anknytning Tinnes med
ångbåtarna på Sairna vattnen. Donna landsväg fortsättes åt Östor till
stranden af don stora siiin Jänisjärvi och söderom denna till Suislamo
och Soanlaks socknar, hvarom nedan b.
På följande håll passeras gränsen mellan Viborgs
och Kuopio län i en föga anmärkningsvärd trakt;
Pelkjärvi station, 54 km, är anknytningspunkt för trafiken
från den lika benämda socknen, hvars kyrka ligger 8
km söder om stationen.
Under 1808-års krig stod ett slng vid Pelkjärvi kyTka. Den karelska
allmogeresningen. som tagit fart genom Sandels framgångnr i Savolaks (jinfr
sid. 229), gaf anledning till att en rysk armékår fick order att från
»or-davala rycka norrut genom Karelen för att undortrycka böndernas
operationer och ansätta Sandels i flanken. Denne sände då kapten K. V. Malm
med en afdeining lionden till mötes. Malm utförde sitt hvärf mod framgång
och vann den 10 aug. 1808 en sogor vid Pelkjärvi kyrka, hvarefter han
framträngde ända till Ladogas stränder. Sedermera nödgades han draga
sig tillbaka till Joensuu trakten, se härom sid. 236.
Följande station är W ärt silä, 62 km, restauration;
en bibana utgår tiil det likabenämda stora järnbruket,
Wärtsilä bruk anlades år 1851 af häradshöfdingen N. L. Arppe och
baserades på de nordkarolska sjöarnas stora malmrikedom ; å bruket finnes
masugn, martinugn och ijalsverk; förutom ett stort antal skogshemman
hör under bruket Möhkö masugn i llomants. Värtsilä med underlydande
jord tillhör nu aktiebolaget N. L. Arppes arfvingar.
Sedan Kaiirila, 69 km, och Tohmajärvi1 81 km, i
Kemiö by i Tohmajärvi socken passerats, inkommer banan
i tröstlösa skogs- och kärrmarker, H&r följa stationerna
Onkamo, 98 kra, Tikkala} 100 km, Hammaslahtif 111 km,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
