- Project Runeberg -  Vägvisare i Finland. Praktisk resehandbok /
367

(1895) [MARC] Author: August Ramsay
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XI. Lappland.

Enare lappmark är ett vidsträckt, ytterligt glos t
be-1’olkadt område med skogklädda „vaaror“ och
hvitskim-rande lafmoai1, med djupa kärr, strida, forsande
strömmar och tallösa sjöar, bland hvilka det stora Enare träsk
är den ansenligaste. I söder och väster höja sig väldiga
„tunturit“, som genom sina mäktiga massor beherska
omnejden. Några_ alper i egentlig mening äro de dock

öi — ino-ATi Ann fl. lf.lrA pn« JCu nvvi e Jen/Ja A Hinna nn.Vi

„___________ _____ . . ___________________________________________

de lappska tundrorna med sina afrundade, stela, grå
toppar ej uthärda.

Lappland har rykte för skönhet. Och sannt är
äf-ven, att det hyser partier af den mest fängslande
fägring. I detta afseende utmärka sig främst floddalarna,
framför alt Ivalojokia och Tana älfs, hvilka ingen
lapplandsresande må försumma att besöka. I det stora hela
har dock det lappländska landskapet en något torftig,
enformig prägel. Men där hvilar öfver detsamma ett
egendomligt, obeskrifligt behag, framkalladt af den
öfver-väldigande ödsligheten, den djupa stillheten, af don
underbart drömmande, nästan förklarade stämning, som
råder under den dagljusa sommarnatten. Härpå beror
utan tvifvel den lappska naturens stora tjuskraft.

Få turister ha emellertid hittills funnit vägen till Lappland, och, sägom
det först så godt som sist, må endast den vid umbäranden och strapatser
vano styra kosan dit. Kommunikationerna där äro ytterst primitiva.
Oansonliga, stundom oskönjbara stigar, kärrspångar och oupprensade
fors-fylda floder äro Lapplands landsvägar. Milsvida, ödsliga, oländiga sträckor
ligga mellan de fattiga gårdarna. Bivuakering under bar himmel blir
således ofta nödvändig. Den som för tält med sig, skall säkert i hvarjo fall
föredraga detta framför de trånga, osnygga, öfverbefolkade lappkåtorna.
Beklädnaden bör därför vara varm, vinterytterroek eller åtminstone en tjock
piaid bör modhafvas. En god, lätt regnrock är äfven synnerligen aft
rekommenderas, Som lämpliga skoplagg kunna de s. k. pjeksorna framhållas.

Do allra nödvändigaste lifsmedlen, som bröd, mjölk och smör är det
ofta svårt eller omöjligt att erhålla i Enare lappmark. Turisten bör därför
vara försedd med chokoiadkakor, tho, socker, garna äfven med gryner och
cognac. Godt kaffe kan däremot erhållas i nästan livarje lappkåta.

Fisk, främst harr och forell, finnes rikligt i floderna; turisten, liksom
den professionella fiskarn, kan därför bereda sig både nytta och nöje genom
att på lämpliga tider och ställon använda sina Ilugkrokar. Äfven för jägaren
har detta område åtskilligt att bjuda på — här ma endast nämnas björnen,
ripan, vildgåsen och svanen.

Mot myggan, denna Lapplands plåga, som isynnerhet under fuktiga,
svala dagar uppträder formligon molnbildande, bör ovilkorligen medtagas
beckolja, hvarmed alla obetäckta kroppsdelar bestrykas hvarje femtonde el-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ravagvisfi/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free