Return to Recent Changes
| Changes made to dialektl/0725 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.3 | 1104 | 1033 = 94% | 1 = 0% | 70 = 6% | |
| 1.4 | 1081 | 1033 = 96% | 9 = 1% | 39 = 4% | |
<poem><sc>So-lunk,</sc> m. 1) långsamt och vaggande sprin-
gande.
springande. S. Nk.; 2) småtraf. "Köra i solunk".
Sm. <i>So-trav,</i> m. id. G,
<sc>So milla</sc> el. <i>so-malla</i> f. brudbröd: Spiræa
filipendula. Sveal. I andra landskaper
<i>galt-
bröd,galt-bröd,</i> n. <i>galte-knappar, svin-mandlar,</i> m. pl.
<i>svinkräsla,</i> f, id. Gl. sv. (Frankenius)
<i>sum-
mill, brud-brödh,summill, brudhbrödh, svinokräsla;</i> (Bromel) <i>somill,
brud-bröd, swinekrassa;</i> (Tillaudz) <i>somalla,
brudbröd, svijno-kretzla.</i>
<sc>So-skaft,</sc> n, eg. so-svans; ett groft skälls
ord.
skällsord. Sk. (Ox.). <i>So-skaut,</i> n. Sk. (Ing.)
<sc>Sossa,</sc> f, liten sugga. Vg. Lt. <i>sucula.</i>
<sc>So-tåg,</sc> n. hår-rep; (egentl, gjordt af svin-
to).
svinto). Vg.
<sc>So-ögon,</sc> n. pl. ormbär; bären af Paris qua-
drifolia.
quadrifolia. Vg.
<sc>Sten-so,</sc> f. släde för stenkörning. Bhl.
<sc>Sugga-kubb,</sc> m. de korta stockarne mellan
tvenne fönsteröppningar. Nk.
<sc>Svin,</sc> n. (såsom i riksspr.) svin. <i>Svyn,</i> n.
Vb., gstr., sdm. (Länna); <i>schwin,</i> n. id. Sm.
bl. Fsv., fn., fht., fsax., fe., ffris., ns. <i>svin;</i> nht.
<i>sehwein;schwein;</i> holl. <i>zwijn;</i> e. <i>swine; </i> moes. <i>svein;</i>
bret. <i>souin;</i> fslav. <i>sviniga;</i> ryss. <i>svinyja;</i> böhm.
<i>swine;</i> slov., ill. <i>svinja;</i> pol. <i>swinia,</i> id.
<sc>Svejn-bäre-ris,</sc> <i>svin-bäri-ris,</i> n. mjölonris:
Arbutus uva ursi. Fl. (N1.); <i>Svin-bär, svin-
lingon,
svin-lingon,</i> n. frukten häraf. Fl. (Öb., N.);
<i>mjöla-
bär,mjöla-bär,</i> n. Ög.
<sc>Svina-sej,</sc> v. n. 1 orena sig som ett svin.
Svea-, Götal. N. <i>svina.</i>
<sc>Svina-blära,</sc> f. svinblåsa. Sk. D. <i>svineblære.</i>
<sc>Svina-böste,</sc> n. fram- eller bakstyeket på
ett slagtadt svin. Sk. D. <i>svinebøste.</i> S. <i>böste.</i>
<sc>Svina-feta,</sc> f. missne: Calla palustris. Sm.
(Åsheda). <i>Mäss,</i> id. Fl. (Öb.). Gl. sv. (Fran-
kenius)
(Frankenius) <i>elgemäss,elgemåss, vatnmåss.</i>
<sc>Svina-flomma,</sc> f. svinister. Sk. D.
<i>svine-
flomme.svine-flomme.</i>
<sc>Svina.gräs,</sc> n. bitter pilört: Polygonum
hydropiper. Vb., mp. <i>Bränna,</i> f. Sm.;
<i>bitter-
blad,bitter-blad,</i> n. Ul.; <i>jungfru-tvål,</i> n. id. Sveal. E.
dial. <i>swine´s grass</i> el. <i>swynel gräss,</i> Polygo-
num
Polygonum aviculare. (Prior, Popuiar names, sid. 222).
Gl. sv. (Bromel) skarp <i>skarp jungfrutvål, jungfru-
brudd, loppsgräs, vattusåpa.</i>
<sc>Svinaktig,</sc> adj. 1) orenlig som ett svin; 2)
som bär sig gement åt. Allm.
<sc>Svina-läter</sc> el. <i>svina-läte,</i> n. svinbädd. Vg.
<sc>Svina-milla,</sc> f. l) mjölkfibla: Sonchus olera-
ceus.
oleraceus. Sk. I andra munarter <i>svin-tistel,</i> m.
som äfven betecknar <i>Sonchus arvensis;</i> 2) smör-
blomster:
smörblomster: Taraxacum officinale. Sk. (Ox.). E.
dial. <i>sow-thistle,</i> Sonchus oleraceus.
<sc>Svina-mynta,</sc> f. knylsyska: Stachys palu-
stris,
palustris, L. Sk. Roten kallas i Svea munarter
<i>svina-knyler.</i> Gl. sv. (Bromel) <i>vattu-andorn.</i>
<sc>Svina-ottan,</sc> s. <i>otta</i> 1.
<sc>Svina-pölsa,</sc> f. svinkorf. Sk. D. <i>svine-pølse.</i>
<sc>Svina-rotor,</sc> f. pl. ställen i marken, der
svin rotat, bökat. Vg.
<sc>Svina-sodd</sc>, ?,? odugligt lin. Vg. (Kind)
<sc>Svina-urter,</sc> f. pl. smörblomster: Taraxa-
cum
Taraxacum officinale. Sk., hl. Jfr <i>svina-miller.</i>
<sc>Svina-vakke,</sc> s. <i>vakke.</i>
<sc>Svin-blomster,</sc> n. en art komfibla: Scorzo-
nera
Scorzonera humilis. Bhl. Jfr <i>svinrot.</i>
<sc>Svin-bórst,</sc> n. en art af ört-slägtet stagg: Nar-
dus
Nardus stricta, L. Sveal.; äfven 1 Nb. (Luleå) enl.
Linné. <i>Hära,</i> f. Sveal. Jfr <i>skägg.</i>
<sc>Svin-buk</sc> (pl.-<i>ar</i>), m. öknaranöknamn på Schenbergs
latinska glosbok (i anseende till bandet). Ög.
<i>Svina-mage,</i> m. id. Götal.
<sc>Svin-busa,</sc> f. svinläger. Sm. (Vedbo)
<sc>Svin-bär,</sc> n. 1) frukten af svensk kornell;
Cornus suecica. Vb. I andra landskaper
<i>skrubb-
bär,skrubb-bär, smör-bär, höns-bär, könson;hönson;</i> 2) frukten af
mjölonriset: Arbutus uva ursi,ursi. Fl.
<sc>Svine-böner,</sc> f. pl. bolmört: Hyoscyamus ni-
niger.
ni-niger. Götal. Gl. sv. (Bromel) <i>bolmört galen-
ört,
galen-ört, hjern-brylla, svijnebönör;</i> (Tillandz)
<i>svijne-
böna,svijne-böna, bolmgräs, bolmört.</i>
<sc>Svin-gräs,</sc> n. 1) våtarf: Stellaria media. Hs.;
jfr <i>vannare;</i> 2) Polygonum viviparum. Mp.
<i>Fre-kallär,</i> m. pl. id. Dl. (Eifd.). Jfr <i>fre, fri.</i>
<sc>Svin-halsad,</sc> adj. (om häst) som har kort,
tjock och stupande hals. Sm.
<sc>Svin-hös,</sc> <i>svina-hös</i>, s. <i>hös.</i>
<sc>Svin-igel</sc> (pl <i>igla[r]</i>), m. svin stiga på stol-
par.
stolpar. <i>Igel,</i> n. id. S. Sk. D. d. <i>sviinegel.</i>
<sc>Svin-kräsla,</sc> f. brudbröd: Spiræa filipen-
dula.
filipendula. Sveal. Jfr <i>so-milla.</i>
<sc>Svin-kål,</sc> m. åker-kål: Raphanus Raphani-
strum.
Raphanistrum. Sm., vg. Jfr <i>jul ört,</i> (s. <i>urt</i>).
<sc>Svin-körn,</sc> m. svinkoppor, vattenkoppor.
Sm., Ög.
<sc>Svin-pels,</sc> m. lymmel. Allm.
<sc>Svin-rosor</sc> f. pl. arter af solöga: Ranuncu-
lus.
Ranunculus. Bhl.
<sc>Svin rot,</sc> f. 1) kornfibla: Scorzonera humi-
lis.
humilis. Ul. <i>Ringorma-rot,</i> f. id. Kl. Jfr
<i>slåtter-
gubbar;slåtter-gubbar;</i> 2) Rumex crispus. Åm. <i>Skräppa,</i> f.
Sm. m. fl.
<sc>Svin-råg,</sc> m. råg som sås sent om hösten i
november och december. Sm.
<sc>Svin-syr,</sc> (el. <i>svyin-syr</i>), f. Rumex acetosa
& crispus, Vb. (Ume). <i>Svin-syra,</i> f. Mp. Jfr
<i>svin-rot.</i>
<sc>Svin-ton,</sc> m. svinhage. Vl. S. <i>tun.</i>
<sc>Svin-trä,</sc> m. trästycke med en repygla i ena
ändan att sätta om trynet på svinen då de sko-
la
skola fängslas. Vm. (Fellingsbro). <i>Tryn-trä,</i> n.
id. Nk.
<sc>Svin-tå,</sc> s. <i>tå</i> 1.
<sc>Svin-tång</sc> m. hafstång: Fucus vesicnlosus.vesiculosus.
Bhl. (Marstrand). Jfr <i>släke.</i>
<sc>Svin-tänd,</sc> adj. (om häst) som har
<i>svintän
der.svintänder.</i> Sm.
<sc>Svin-tänder,</sc> f. pl. mycket mjuka och lösa
tänder hos hästar. Sm.
<sc>Svin-uk,</sc> n. triangel af käppar, som sättes
om svinets hals för att hindra dess flöjande.
S. Nk.
<sc>Svynut,</sc> adj. svinaktig, osnygg. Vb.
<sc>Sväjnä polisk,</sc> adj. illparig. G. I andra
munarter <i>svina-polisk.</i>
<sc>Syre-fett,</sc> n. svinister. S. Hl.
<sc>Sågg</sc> (def.-<i>a</i>), f. sugga. "Sänn sågga dill
Rom, sä kóm a sågg dillbaka". Ordspr. Vb.
<sc>Sågg</sc> (ipf.-<i>ä</i>), v. n. grisa, framföda grisar. Vb.</poem>
SU 2, s. <i>siu.</i>
SU 3, s, <i>skula</i> 3.
SU 4, s. <i>sud</i> 1.
SU, <i>sua,</i> 3. <i>siodasiođa</i> 1.
SUA 1, f. summa. Vg. (Skarab.)
SUA 2, s. <i>suga.</i>
SUBB, n. 1) smuts, våt orenlighet. Sm., vg.
2) oren hopblandning, sammanblandad mat. <i>Sabb,</i>