Return to Recent Changes
| Changes made to gotska/0094 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.2 | 258 | 253 = 98% | 5 = 2% | 0 = 0% | |
| 1.3 | 253 | 253 = 100% | 0 = 0% | 0 = 0% | |
flutit i land. Hon såg även mera än andra. Hon
brukade berätta om patron Landström, som avverkat
skogen, särskilt ekarna, och gjorde täta ritter på ön,
att han alltid hade en svart ryttare bredvid sig som
inte han, men hon såg. Och den ryttaren väntade bara
på att få hämta patronen, när hans tid var ute.
Om hennes besök vid sin mans grav har jag redan
berättat. Hon dog på Tärnudden år 1906.
Åtskilliga år senare träffade sonen Hjalmar en man
från den skånska skuta, vars besättning stulit från
gumman. Denne var då en gammal gubbe och berättade
att man vanligen förr i världen, då man kom i
närheten av Gotska Sandön, kastade ankar, gick i
land och sköt några får för att få lite färskt, ty där
voro fåren vilda och tillhörde ingen. Han hade varit
där en gång och på stranden träffat en gumma, som
var klädd som en karl. Urgammal var hon, minst 100
år, men käften hade hon i gång som en ungdom.
— Det kan inte ha varit någon annan än min
mamma, sade Hjalmar.
— I hälsike, sade skåningen, hon var mer än 100
år då och detta är längesedan.
Ett rykte hade spritt sig i Östersjön att på Sandön
fanns en käring som var mer än 100 år gammal.
Gumman såg redan som medelålders människa ut som
hundraårig med en hundraårings rynkor och en vishet
som väl räckte till för tre generationer.
<tab><tab><tab><tab><tab>
*
Det är midnatt och de bleka sommarstjärnorna
sopas med regelbundna mellantider bort ur