Return to Recent Changes
| Changes made to hgsl/3/0311 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.2 | 617 | 615 = 100% | 0 = 0% | 2 = 0% | |
| 1.3 | 617 | 615 = 100% | 0 = 0% | 2 = 0% | |
HHernösand har högre
elementarläroverk, navigationsskola, folkskola och
flickskolor, filialbank, sparbank,
sjöassuransförening (stiftad år 18 48 och 185 6
omfattande 100 fartyg, assurerade för
2,894,000 rdr rmt); lasarett och
kurhus, centralhospital, arbets- och
fattighus, länshäkte o. s. v. Flera kassor ocboch
välgörande inrättningar finnas i staden,
deribland den s. k. Nybergska
stiftelsen, med ett kapital af 18,000 rdr*bko,
hvaraf räntan dels utdelas som
pensio-uer till aflidna borgares obemedlade
en-kor och barn, dels användes till
underhåll af tvänne sjuklingar å lasarettet,
samt till länets arbetsinrättning.
Hernösand är äfven sätet för Wester-Norrlands
brandstodsforening.
Bland byggnader i Hernösand
märkas främst:
<i>Domkyrkan</i>, grundlagd 18 42, invigd
1846, uppförd i modern stil med
pelare och försedd med ett stort och två
mindre torn. I äldsta tider
begagnades sannolikt Hemö kapell, ett annex
till Säbrå, för stadsboernas gudstjenst;
men 1638 uppfördes en kyrka af sten,
hvilken blef skjuten i brand af
Ryssarne 1721 och sedan reparerades, men
slutligen måste lemna rum för en nv.
Hernösand och hela Norrland hörde
ända till 1647 under ärkestiftet; men
detta år fick det nya stiftet en
superintendent, med Säbrå till boställe och
Hernösand till prebende. Hernösands stift
innefattar nu bela Medelpad, Jämtland,
Herjeådalen, Ångermanland och
Wester-botten jemte Lappmarken; biskopen
(superintendenten fick denna rang 1773)
är tillika kyrkoherde i Hernösands
regala pastorat af första klassen, hvilket
har Hernö socken till annex.
Landshöjding-residenset är en
trevåningars byggnad af sten vid stadens
stora torg, uppförd på 1780-talet;
biskopshuset är sannolikt ett decennium
äldre; rådhuset, af trä, uppfördes 1723.
Elementarläroverkets nya hus, af två
våningar med peristil och en å höga,
fristående pelare hvilande kupol, är
uppfördt i nyare tider (efter 1850) i
stället för det gamla gymnasiihuset, som
uppfördes 1725, sedan det afbrunnit 3
särskilda gånger. Gymnasiet i
Hernösand öppnades år 1650 ; f. u. har
läroverket 15 lärare och besökes hvarje
termin af omkring 1 30 lärjungar. — Vidare
märkas: ett gymnastikhus, af trä, -—
folkskolans och navigations-skolans hus
(den förra öppnades 1847, den sednare
184 3), nya theatern, uppförd 185 7,
lasarettet och kurhuset, med rum för 50
patienter, central-liospitalets hus,
uppfördt af trä åren 1844 och 1845,
sedan 1 856 af sten, beräknadt för öfver
100 patienter, — länshäktet, arbets- och
fattighuset, uppfördt 1856, tullhuset samt
stadens badhus, uppfördt mellan 1851
och 1855 på Mellanholmen.
Staden Hernösand, som 179 2
beboddes af 1,500 personer, 181 5 af 1,780
och 1858 af 3,069, hade år 1860:
3,25 9 invånare och bestod år 185 5 af
256 hus och tomter, uppskattade till
29 0,440 och i statsbidrag erläggande
1 6,7 30 rdr bko. Stadens jord består
af 1,6 83 tunnland, hvaraf 6 43 åker,
är.g, tomter och trädgårdar, 1,025 skog
och betesmark samt 14 tunnland
impe-dimenter. Vid stadeus anläggning
anslogos åt densamma hemmanen Hof ocboch
Fogelsta, hvartill kommer det af
staden för egna medel inköpta hemmanet
Wangsta. Hela uppskattningsvärdet,
jorden inberäknad, uppgick år 1 85 5 till
388,940 rdr bko.
Hernösands magistrat utgöres af
borgmästare och 5 rådmän; staden tillhör
sedan 1857 tredje klassen och har
nummer 27. Dess vapen är en svart
bäfver med en gädda i munnen. I staden
garnisouerar ett batteri af Svea
artilleri-regimente.
</chapter>
<chapter name="Hernösands Län">
<b>Hernösands Län,</b> se <i>Wester-Norrland.</i>
</chapter>
<chapter name="Hernösands Stift">
<b>Hernösands Stift.</b> Ar det nordligast
belägna och till vidden det största af
alla stiften, nämligen 2,102 [H mil, och
i anseende till lokalen svårare att
förvalta än något annat. Det omfattar
hela Wes' er-Norrlands, Westerbottens,
Norrbottens och Jämtlands län, utom
Ofver-Hogdals socken, som tillhör
Uppsala stift. Till presterskapets lättnad
är stiftet indeladt i tvänne så kallade
Synodal-lag, så att presterna i det
nedra stiftet samlas till prestmöte i
Hernösand och i det öfra stiftet (Wester- och
Norrbotten) i Piteå, dit biskopen reser