Return to Recent Changes
| Changes made to nfap/0408 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 896 | 840 = 94% | 4 = 0% | 52 = 6% | |
| 1.2 | 949 | 840 = 89% | 35 = 4% | 74 = 8% | |
803
Trowbridge-Troyon.
804början af 1860-talet ett obetydligt fiskeläge, är
T. nu en af den fina Parisverlden mycket besökt
badort, med många smakfulla villor, eleganta
badetablissement, präktigt casiriocasino med bai-ochbal- och
konsertsalar in.m. m. Den långsluttande stranden,
bestående af ren, fast sand, erbjuder förträffliga
badplatser. En bro öfver floden leder till staden
<sp>Deauville</sp> (2,100 innev., 1886), en mindre besökt
och mera anspråkslös badort. Mellan de båda städerna
byggdes 1866 en docka.
<b>Trowbridge</b> [tråbridj], stad i eng. grefskapet Wilts,
vid en bibana till Great-Western-j ern-vägen.Great-Western-jernvägen. 11,040
innev. (1881). Tillverkning af kasimir, kläde och
andra ylletyg.
Troxler,
<b>Troxler</b>, <sp>Ignaz Paul Vital,</sp> schweizisk filosof,
f. 1780, praktiserade först såsom läkare, men
idkade med förkärlek filosofiska studier samt blef
1820 lärare vid lyceum i Luzern och 1834 professor i
filosofi vid universitetet i Bern. Död 1866. T. anslöt
sig först till Schel-lingsSchellings identitetsfilosofi, men
omfattade sedermera F. H. Jacobis läror. Bland T:s
skrifter märkas <i>Naturlehre des menschlichen erkennens</i>
(1828) och <i>Logik</i> (3 bd, 1829-30).1829--30).
<b>Troy [tråjj,</b> [tråa'], stad i nord-amerikanska staten New York,
på venstra stranden af floden Hudson, vid Erie- och
Champlain-kanalerna samt flere jernvägslinier. 60,956
innev. (1890). I staden finnes KensselaersRensselaers
polytekniska institut, som länge var den förnämsta
ingeniörsskolan i Förenta staterna och ännu åtnjuter
högt anseende. T. är en mycket liflig fabriksstad,
med valsverk, jern gjuterier,jerngjuterier, maskinverkstäder,
linne-vafverier, skoiabriker
linneväfverier, skofabriker m. m. 1880 voro 22,434
pers. sysselsatta i industriens tjenst, Staden,
anlagd 1787 af holländare under namnet Van-derheyden,<i>Vanderheyden,</i>
fick 1789 sitt nuv. namn och 1816 stadsrättigheter.
<b>Troy</b> [tråa']. 1. F rån c o is<sp>François de T.,T</sp>., fransk målare,
f. i Toulouse 1645, d. i Paris 1730, var son af
målaren <sp>Nicolas de T.,T</sp>., som var hans förste lärare. Han
kom sedan till Paris, der han blef porträttmålare samt
medlem af akademien 1674. T. målade både stora och
små porträtt med lefvande uppfattning och elegant
utförande och vardt hofdamernas favoritmålare. ---
2. <sp>Jean Baptiste FrancoisFrançois de T.,</sp> fransk målare,
den föregåendes son, f. i Paris 1679, d. i EomRom 1752,
studerade först under sin fader och fullbordade sin
utbildning i Italien, der han vistades i sju år. Han
återkom 1706 samt blef 1708 medlem af akademien
och 1738 direktör för franska akademien i Kom,Rom,
hvarifrån han återkallades 1752, men dog straxt före
hemresan. Han var af sin samtid mycket uppburen,
och han utmärkte sig äfven för en ytterlig lätthet
i uppfinning och utförande. Men begifven på nöjen
och rikt gift, försummade han allvarliga studier
och blef i utförandet mycket ojämn, utan all lust
att ändra och förbättra sina fel. Han målade i alla
arter samt dekorerade palats, våningar och kyrkor. I
Eom
Rom utförde han sju scener ur <i>Esters historia</i> (två af
dessa finnas nu i Louvre), ämnade till modeller för
gobelins-fabriken. Derefter kom en ny följd likartade
bilder, framställande <i>Jasons
historia</i> (utställda i Louvre 1748). Af hans-oljetaflorhans oljetaflor
må nämnas <i>Pesten i Marseille</i> (i Marseilles
museum), <i>Bacchus och Ariadne</i> (1725, i Montpelliers
museum), <i>Henrik IVhållerIV håller första gång kapitel med
Helgeands-orden 159l>1591</i> (1732; stor ceremonibild med
figurer i kroppsstorlek, nu i Louvre), <i>Susanna i
badet (Kouen)</i> (Rouen) samt Löt<i>Lot och hans döttrar (Petersburg),
c. E.</i> (Petersburg).
C. R. N.
<b>Troyes</b> [tråa'], hufvudstad i franska depart..depart. Aube,
fordom hufvudstad i landskapet Champagne,
vid Seine, som der är delad i flere armar, och
början af Haute-Seine-kanalen samt vid jern vägenjernvägen
Paris-Belfort. 46.97246,972 innev.. (1886). Staden har många
trähus från renais-sancetiden,renaissancetiden, men får alltmer ett
modernt utseende. Vackra promenader hafva efterträdt
de forna fästningsverken. T. har flere vackra kyrkor,
såsom katedralen S:t Pierre et S:t Paul (byggd under
1200-1500-talen),
1200--1500-talen), en femskep-pigfemskeppig gotisk anläggning,
med en ofulländad fasad i rik gotisk utstyrsel,
den ofulländade kyrkan S:t Urbain (påbörjad 1262),
ett mästerverk af den renaste gotiska stil, S:te
Madeleine (byggd i början af I2:te12:te årh., tillbyggd
i I6:de16:de och nyligen restaurerad). För öfrigt finnas
flere andra kyrkor, märkliga för sin arkitektur eller
för sina konstverk. Det forna abbotklostret S:t Loup
inrymmer bl. a. det offentliga biblioteket (öfver
110,000 bd och omkr. 2,500 mskrpt) samt ett museum
med naturaliesamlingar, taf-velgalleri,tafvelgalleri, myntkabinett
och fornsakssamling. Staden är biskopssäte och
har ett lycée, ett prestseminarium, en handels- och
industriskola m. m. Förnämsta industrigrenen i T. och
omnejd är tillverkning af strumpvaror af bomull och
ylle, hvilka väfvas nästan uteslutande för hand och
exporteras till Amerika och Schweiz. Dessutom finnas
ull- och bomullsspinnerier, färgerier och blekerier,
hvarjämte staden har en betydande omsättning af
ost och korf. --- T. var de keltiske trikassernas
hufvudstad, erhöll af romarna namnet <i>Augustobona</i> och
kallades sedan 5:te årh. Trecce,<i>Trecae,</i> stundom <i>Trecas.</i> Det
kristnades i 3:dje årh. och var under medeltiden
hufvudstad i grefskapet Champagne samt en blomstrande
industri- och handelsstad. 1420 afslöto i T. hertig
Filip den gode af Burgund och drottning Isabella af
Frankrike i den senares .gemåls,gemåls, den svagsinte Karl
VI:s, namn ett fördrag med Henrik V af England,
enligt hvilket den senare skulle förmäla sig med
Karl VI:s dotter Katarina, öfvertaga regentskapet
öfver Frankrike samt efter Karls död erhålla franska,
kronan.
<b>Troyes,</b> <sp>Chr. de.de</sp>. Se <sp>Chrétien de Troyes.Troyes</sp>.
<b>Troyon ftråajå'ng],</b> [tråajå'ng], <sp>Constant,</sp> fransk målare, f. i
Sévres
Sèvres 1810, d. i Paris 1865, en af Frankrikes
yppersta djurskildrare, skred långsamt och sökande
fram genom landskapsframställningen till djurbilden,
hvarvid hans mål blef att sammansmälta skildringen
af natur och djur till ett enda harmoniskt
helt. Emellertid studerade han på egen hand i
trakten af S:t Cloud, och ett tillfälligt möte med
målaren Roqueplan ledde honom först in på rätt väg
i naturuppfattning, ehuru han i början var alltför
noggrann i detaljgifningen. Hans utveckling full-