Return to Recent Changes
| Changes made to nfap/0409 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 898 | 814 = 91% | 1 = 0% | 83 = 9% | |
| 1.2 | 1006 | 814 = 81% | 63 = 6% | 129 = 13% | |
805
Troy-vigt-Trubbnoskrokodilslägtet.
806
bordadesfullbordades genom en resa till Holland 1847-48,1847--48, hvarvid i
synnerhet Rembrandts och Alb. Cuyps taflor inverkade
på honom. <i>Qvarnen</i> (1849 års salong) visade, att han
funnit kärnan i landskapskonsten ligga i en starkt
uttryckt ljusstämnings sammanhållande enhet. Men
först 1852, i Normandie, fann han sitt riktiga
fält genom ett lyckligt motiv till en af sina bästa
taflor, Touques*<i>Touques' dal,</i> betande kor, några tjurar och
en häst på en grön äng, allt enkelt och sannt samt
med en egendomlig samstämning mellan landskapet och
djuren. Ännu mäktigare framträder detta i hans <i>Oxar
på väg till arbetet</i> (1855, nu i Louvre). Egendomligt
för T. är att han gerna framställde sina till
motivet enkla djurbilder i stora dimensioner, och i
synnerhet blef detta fallet i hans senare arbeten,
såsom <i>Återkomst till farmen</i> (1859, nu i Louvre), Af
resa
<i>Afresa till marknaden</i> (1861) och <i>Trakten kring Suresne
vid Seine</i> med boskapshjordar (1859). Detta synes'synes stå
tillsammans inedmed hans alltmer framträdande sträfvan
efter massverkan, hvarvid detaljen trädde tillbaka
för den harmoniskt genomförda, allt omgifvande
ljusstämningen. Dermed sammanhänger åter, att T. icke
alltid är fullt säker i modelleringen af sina djur,
ehuru de eljest i figur och rörelse äro natursanna,
c. B.natursanna.
C. R. N.
<b>Troy-vigt</b> [tråj-], Eng. troy-u-eight<i>troy-weight</i> [trå'joät],
urspr,
urspr. en vigt, som under medeltiden nyttjades
i franska staden Troyes; engelsk vigt för guld,
silfver, platina, mynt och juveler (utom diamanter
och perlor), till en del äfven använd såsom
medicinalvigt. Den egentliga vigtsenheten är l1
<i>troy-pound</i> (äfven kallad troy-weight) -<i>troy-weight</i>) = 0,82285 af l1
handels- 1.l. avoirdupois-pound samt =--= 373,242 gr.;
den delas i 12 <i>troy-ounces (l</i> (1 troy-ounce = 31,ios31,108
gr.) åà 20 penny-weights åà 24 grains åà 20 mites. Som
medicinalvigt delas l1 ounce i 8 drachms åà 3 scruples
å
à 20 grains. --- I Holland nyttjades till 1821 en
något olika troy-vigt (för guld, silfver och mynt),
af hvilken skålpundet (pond trooisch)(<i>pond trooisch</i>) innehöll 10,240
holländska ass (=492,i8s(=492,168 gr.); vigtsenheten var dock l1
<i>troy-mark ( - */2</i> (= 1/2 pond) åà 8 oncen (uns) åà 20 engelsen
å
à 32 aas (ass). Denna holländska (»troiska») vigt fick
på 1600-talet insteg i Sverige; de troiska assen lades
1667 till grund för viktualie- och metall-vigternametallvigterna
samt aflöstes ej faktiskt förr än genom k. stadgan om
mått och vigt d. 31 Jan. 1855. Man räknade i Sverige:
l skalp,
<table>
<td>1 <td>skålp. <td>viktualievigt <td>=<td>8,848 <td>troiska <td>ass
<td c>»<td c> » <td>bergs-och tack-
jernsvigt == 7,82179/125 »tackjernsvigt <td>=<td>7,821 79/125 <td c> » <td c> »
<td c>»<td c> » <td>uppstadsvigt <td>=<td>7,450 2/125 <td c> » <td c> »
<td c>»<td c> » <td>stapelstads vigt <td>=<td>7,078 a/s »
» » » mynt vigt -2/5 <td c> » <td c> »
<td c>»<td c> » <td>myntvigt <td>=<td>4,384 <td c> » <td c> »
Trozélius,
</table>
<b>Trozelius,</b> <sp>Klas Blechert,</sp> ekonomisk författare,
universitetslärare, född i Lofta socken, Kalmar län,
i Aug. 1719, blef student i Upsala 1737, i Lund
1741, filos,filos. magister 1745 och docent i praktisk
filosofi. Han studerade emellertid mest ekonomi, som
utgjorde en af frihetstidens älsklings vetenskaper,älsklingsvetenskaper,
företog 1748 en studieresa genom flere af rikets
landskap och utnämndes 1750 till docent i ekonomi vid
Upsala universitet samt höll der talrikt besökta
föreläsningar, medan haphan sjelf uppmärksamt
följde Linnés lektioner. ArÅr 1754 kallades han af
dåv. pastor primarius Schröder till hans adjunkt,
prestvigdes s. å. och blef 1756 k. hofpredikant. 1758
utnämndes T. till ekonomie professor i Lund. Det
påstås, att denna befordran, som skedde mot det
akademiska konsistoriets förslag, varit en belöning
af universitetskansleren Palm-stiernaPalmstierna för den af
T. verkställda öfversättningen af en engelsk skrift:
»Anmärkningar öfver svenska historien» (1757),
utgifven i mösspartiets intresse med anledning af 1756
års händelser. T. fick nu i full frihet egna sig åt en
författareverksamhet, som bredvid sina något löjliga
sidor äfven hade flere aktningsvärda. I ej mindre än
109 akademiska afhandlingar meddelade han frukten
af sina undersökningar inom ekonomien, mestadels
disputerande på svenska. Bland de inångamånga ämnen
han behandlat må följande anföras: <i>Stenhusbyggnads
nytta (1760 -61),</i> (1760--61), <i>Beskrifning på fabriker i Göteborg</i>
(1761), <i>Vetenskapernas tjenstverk (1763-64),</i> (1763--64), <i>Nyttan
af ägornes läggande i stör-skiftestor-skifte</i> (1767) och <i>Rätta
delning s-grunden
delnings-grunden vid stor-skifte</i> (1772). En eller
annan gång röra sig af handlingarna om enskildheter,
som visserligen synas mindre passande för en
universitetslärares verksamhet, såsom då han lemnar
beskrifning på en hac-kelsemaskinhackelsemaskin (1776) eller bevisar
nyttan och nödvändigheten af en mellan YisingsöVisingsö och
Brahe-Grenna inrättad paket-båt (1784). I stilen sökte
han efterhärma Linnés naiveté, hvilket dock ofta
slår öfver nästan i pekoraliska ut-gjutelser.utgjutelser. Hans
literära verksamhet inskränkte sig för öfrigt till ett
par latinska och några svenska tal, två predikningar,
<i>Beskrifning på en trösk-machin</i> (1754) samt <i>Om klåckare
inrättningen i Skåne och Blekinge</i> (1781). Trots
sina små inkomster (först 1769 hugnades han med
kyrkoherdebeställningen i Hardeberga och Sandby)
kunde T. samla förmögenhet, af hvilken han anslog rätt
vackra belopp till stipendier och lön för en ekonomie
adjunkt i Lund. T. var flere gånger invecklad i
tidningspolemik, senast med anledning af disputationen
<i>Tanckar om crono-bränneri-inrättning (10776),</i> (1776), der
han bestämdt försvarar densamma. År 1786 erhöll
han afsked från professuren. Han afled i Lund d. l1
Nov. 1794. -m.-rn.
<b>Trubadur.</b> Se Provensalska<sp>Provençalska språket och literaturen. -literaturen</sp>. --
Benämningen trubadur brukas äfven på skämt om
smäktande kärlekssångare.
<b>Trubbnoskrokodilslägtet, Osteolamus,</b> <i>Ostaelamus, zool.,</i> hör till
ordningen <i>Crocodilina</i> och klassen Rep-tilia.<i>Reptilia.</i> Det
bildar öfvergången från krokodiltillkrokodil- till alligator-slägtet
och utmärker sig genom ovanligt hög hjernskål,
kort, bred, flat, framtill upphöjd nos och smal
simhud samt derigenom att underbenets bakrand är
försedd med en rad af kölade sköldar. Tänderna
äro olika långa. Den främsta tanden i underkäken
passar in i en grop, den fjerde i en inskärning i
öfverkäken. <i>O. frontatus,</i> hvilken lär uppnå en längd
af 1,6 m., lefver i det eqvatoriala Vcst-Afrika.Vest-Afrika. L-e.
26*