Return to Recent Changes
| Changes made to nfcg/0316 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.4 | 936 | 884 = 94% | 0 = 0% | 52 = 6% | |
| 1.5 | 1014 | 884 = 87% | 0 = 0% | 130 = 13% | |
liggande) ställning och därigenom för jägaren markerar
det vildas närvaro. G. G.
<b>Stånd</b>, <i>krigsv</i>., det landskap eller det
landområde, inom hvilket ett svenskt indelt
regemente är indeladt eller förlagdt. I
tjänstgöringsreglementet äro regementenas
"stånd" närmare bestämda. Med indelningsverkets
upphörande förlorar detta begrepp sin betydelse.
C. O. N.
<b>Stånd</b> (plur. <sp>stånd</sp>), dels i allmänhet rättsligt
mot hvarandra afgränsade samhällsklasser (se
d. o.), dels särskildt hvar och en af de fyra
sådana samhällsklasser (adel, präster, borgare
och bönder), som enligt vissa länders lagar
varit representerade i riksförsamlingen, dels
(plur. <sp>stånd</sp> l. <sp>ständer</sp>) i inskränktaste bemärkelse
sammanfattningen af de till hvart och ett af dessa
stånd hörande representanterna i riksförsamlingen
(jfr <sp>Klassval</sp>). De fyra ståndens historia är
utförligt behandlad under rubrikerna <sp>Adel</sp>, <sp>Bonde</sp>,
<sp>Borgare</sp> och <sp>Prästestånd</sp>. Se vidare <sp>États généraux</sp>,
<sp>Generalstaterna</sp>, <sp>Parlament</sp>, <sp>Provinsialständer</sp>, <sp>Riksdag</sp>
(historia) och <sp>Riksstånd</sp>. - En man (dam) af stånd,
person, tillhörande de högre samhällsklasserna. Jfr
<sp>Ståndsperson</sp>. (S. B.)
<b>Ståndarblad</b>, <i>bot</i>. Se <sp>Ståndare</sp>.
<b>Ståndare</b> (lat. <i>stamen</i>, af <i>stare</i>, stå), <sp>Ståndarblad</sp>,
<i>bot</i>., benämnes det manliga könsorganet (hanorganet)
i en blomma. En ståndares viktigaste del är knappen
(<i>anthera</i>, ståndarknappen), som innesluter det
befruktande frömjölet l. ståndarmjölet. Knappen
(fig. l <i>A</i>) består af två rum, knapprummen, som skiljas
genom <sp>knappbandet</sp> l. <sp>konnektivet</sp>; urspr. består
hvarje knapprum af 2 rum (<i>pollensäckar, pollenfack</i>),
skilda af en vägg, som upplöses. En dylik, tvårummig
ståndarknapp kallas <sp>ditecisk</sp>. Innehåller knappen
endast 1 rum, såsom hos malvacéerna, kallas den
<sp>monotecisk</sp>. I regel är denna knapp uppburen af en
<sp>sträng</sp> (<i>filamentum</i>, ståndarsträng), som oftast är
trådlik, men äfven kan vara platt och då
mer eller mindre bladlik.
<img>Fig. 1. <i>A</i> tre tvärsnitt af ståndarknappar på olika
utvecklingsstadier; i <i>2</i> och <i>3</i> är väggen mellan de
ursprungliga knapprumsparen upplöst; <i>k</i> knappbandet. -
<i>B</i> ståndare med strängen fäst vid knappens midt;
knappen har öppnat sig i en springa, <i>s</i>. - <i>C</i> ståndare
sedd från framsidan (<i>f</i>) och från baksidan (<i>b</i>).</img>
Strängen kan ock alldeles
saknas. Är strängen fäst vid knappens bas, säges
knappen vara <i>basifix</i> (ex. tulpanen); är den fäst
vid dess midt (fig. l B), säges knappen vara <i>dorsifix</i>
(ex. liljan). I senare fallet, när strängen är
fäst liksom endast i en punkt och knappen därför är
lättrörlig, såsom hos gräsen, säges den senare vara
<i>versatil</i>. Ståndarknapparna kunna öppna sig på olika
sätt, vanligast genom längsspringor, mera sällan
genom porer (ex. <i>Solanum</i>; fig. 2) eller klaffar
(ex. <i>Berberis</i> och lauracéer). Öppna de sig inåt
(mot pistillen), kallas de <i>introrsa</i>; öppna de sig
utåt, benämnas de <i>extrorsa</i>. Öppnandet beror på
en ojämn kontraktion af <i>endothecium</i>, ett innanför
knappens epidemis liggande cellskikt, hvars väggar äro
försedda med listlika förtjockningar. Ståndarknappen
kan, såsom hos orkidéerna, vara sammanvuxen med
pistillen till en s. k. könspelare. Hos en del
växter äro ståndarsträngarna förenade
med hvarandra i ett sammanhängande knippe
(kl. <i>Monadelphia</i> L.) eller fördelade i 2 knippen
(kl. <i>Diadelphia</i>). Ståndarna kunna vara enkla, ogrenade
eller greniga, sammansatta (se <sp>Andrœceum</sp>,
sp. 995). I kl. <i>Syngenesia</i> L. äro ståndarknapparna
sammanvuxna med hvarandra till ett rör omkring
pistillens stift. Jfr <sp>Andrœceum</sp>, <sp>Blombotten</sp>,
fig. 5, <sp>Epipetal</sp>, <sp>Episepal</sp>, <sp>Pollen</sp>, <sp>Pollination</sp>
och Staminodium. - Om <sp>epipetal ståndare</sp>
l. <sp>krönståndare</sp> se <sp>Epipetal</sp>. O. T. S. G. L-m.
<img>
Fig. 2. Ståndare af potatis-
växten (<i>Solanum</i>)
öppnande sig genom
porer.
</img>
Ståndarknapp, bot. Se Ståndare.
Ståndarmjöl, bot. Se Po 11 en.
Ståndarsträng, bot. Se S t å n d a r e.
Stånddrabant. Se Dr a bänt,
<b>Ståndarknapp</b>, <i>bot</i>. Se <sp>Ståndare</sp>.
<b>Ståndarmjöl</b>, <i>bot</i>. Se <sp>Pollen</sp>.
<b>Ståndarsträng</b>, <i>bot</i>. Se <sp>Ståndare</sp>.
<b>Stånddrabant</b>. Se <sp>Drabant</sp>, sp. 791.
Ståndkrok, f sk. Se Fiskredskap,
<b>Ståndkrok</b>, <i>fisk</i>. Se <sp>Fiskredskap</sp>, sp. 448.
Ståndkvarter, krigsv.,
<b>Ståndkvarter</b>, <i>krigsv</i>., kvarter, som af en armé
intas för längre tid, vanligen under af brottafbrott i
krigshandlingen, såsom brukligt var under 1600-
och 1700-talen.
Ståndläger. Se Läger.
Ständman,
<b>Ståndläger</b>. Se <sp>Läger</sp>.
<b>Ståndman</b>, på hästar. Se Man.
Ståndordning, krigsv.,<sp>Man</sp>.
<b>Ståndordning</b>, <i>krigsv</i>., den uppställning en trupp
innehar, då dess olika underafdelningar stå i
nummerordning från höger till vänster. Ståndordning
intas i regel vid truppens uppställning, men under
pågående rörelser fäster man numera vanligen ringa
uppmärksamhet vid dess bibehållande i olikhet
med förhållandet under 1600- och 1700-talen,
då intagande och bibehållande af ståndordningen
(ordre
(<i>ordre de bataille)bataille</i>) ansågs vara af stor vikt i strid.
C. O. N.
Ståndort, bot.,
<b>Ståndort</b>, <i>bot</i>., sammanfattningen af alla på en
viss geografiskt bestämd lokal verkande ekologiska
faktorer. Den på en gifven lokal förefintliga
vegetationen kallas bestånd.
Ståndpers,<sp>bestånd</sp>.
<b>Ståndpers</b>, <i>bot. farm. Se Elaphomyces.
Ståndrätt,farm</i>. Se <sp>Elaphomyces</sp>.
<b>Ståndrätt</b>, en domstol, som i krig och enligt några
länders lagstiftning äfven vid myteri eller uppror
eller dylika utomordentliga tillfällen i fredstid
sammankallas för att på stående fot rannsaka och
döma svåra förbrytelser. Enligt svenska strafflagen
för krigsmakten kan ståndrätt sammankallas endast i
krigstid eller vid marsch till krig och utgöres af
vederbörande befälhafvares närmaste man som ordf. och,
som ledamöter, oberoende af den