Return to Recent Changes
| Changes made to sverhist/8/0530 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 455 | 435 = 96% | 3 = 1% | 17 = 4% | |
| 1.2 | 473 | 435 = 92% | 20 = 4% | 18 = 4% | |
500
Adolf Fredrik.emellertid, och 1735 stiftade Carl Gustaf Tessin en <i>målnings- och bildhuggare-akademi, \</i> i ändamål att uppmuntra dem och deras verksamhet.
Mesta framstegen röjde sig inom <i>byggnadskonsten,</i> och eget nog fullbordades Sveriges vackraste och praktfullaste byggnad, det kongligakungliga slottet i Stockholm, just på en tid, då konungamakten här var som mest nedsatt, och man således minst skulle väntat, att, under den tillika rådande penningenöden, någon del af de ytterst knappa tillgångarna skohitskolat användas på uppförandet af en konungaboning. Så skedde emellertid. Redan vid 1723 års riksdag beslöto ständerna återupptaga det sedan 1708 afstannade byggnadsarbetet, och vid 1726 års riksdag beviljades en för detta ändamål afsedd »slottshjelp», motsvarande en fjerde-delfjerdedel af »lön- och;och betalningsafgiften» samt uppgående till omkring 100,000 d. s,s. årligen. I Mars 1728 kunde arbetet å nyo begynna, och då <i>Nicodemus Tessin,</i> som uppgjort ritningarna och planen till det stora verket samt förut ledt dess utförande, afled redan i April 1728, öfver togs ledningen af hans son, dåvarande öfverintendetitenöfverintendenten <i>Carl Gustaf Tessin,</i> samt under honom af dåvarande hofintendenten <i>Carl Hårleman,</i> som efter Tessins inträde i rådkammaren 1741 blef öfverintendent och sedermera fulländade den ståtliga byggnaden. Han var ock, näst Nicodemus Tessin, Sveriges mest framstående arkitekt under frihetstiden. Född i Stockholm 1700, hade han tidigt röjt afgjorda .anlaganlag för de sköna konsterna och genom Nic. Tessins bemedling erhållit af ständerna ett anslag för studier i utlandet samt hade en längre tid vistats i Rom, då han hemkallades 1727 för att biträda vid tillsynen öfver byggnadsarbetena å Stockholms slott. Sedan han fått högsta ledningen häraf, var hans andel af slottsbyggnaden de båda östra flyglarna samt inredningen af det 'hela,hela, hvilken han 1753 hade fulländat, så att hofvet då kunde inflytta i den nya konungaboningen. Andra byggnadsarbeten, hvartill han uppgjort ritningarna, äro flyglarne till Drottningholms slott, konsistoriehuset i Upsala, observatoriebyggnaden i Stockholm, tornen å Upsala domkyrka, å kyrkorna i Strengnäs, Linköping m. fl. Han tillhörde för öfrigt hattpartiet, blef friherre 1747 och afled i Febr. 1753.
En annan framstående arkitekt var <i>Carl Fredrik Adelcrantz,</i> född 1716, öfverintendent 1757, friherre 1766, död 1796, som äfven hade befattning med slottsbyggnaden, uppbyggde kansli-flygeln, ordnade Lejonbacken och ombesörjde slottets dekorering samt
forför öfrigt uppgjort ritningar till "AdolfAdolf Fredriks kyrka, operahuset i Stockholm, det gent deremot liggande palatset m. m.
<i>Målarekonsten</i> idkades flitigt och med framgång, ehuru någon sjelf* ständigsjelfständig svensk skola ej utbildade sig, utan den franska smaken här var öfvervägande. De mest framstående konstnärerne voro: <i>Gustaf Lundberg,</i> den i det föregående omnämnde David von KrafYtsKraffts lärjunge, f. 1693, d. 1786, berömd pastell- och porträttmålare; <i>Johan Pasch,</i> f. 1706, d. 1769, bland hvars arbetentak
målningarnaarbeten takmålningarna i slottskapellet för*för tjena att särskildt omnämnas; <i>Lorens Pasch,</i> Johans son, f. 1733, d. 1805, stor porträttmålare; <i>Carl Gustaf Pilo,</i> f. 1713, d. 1793, berömd