Return to Recent Changes
| Changes made to svetym/0094 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.6 | 979 | 969 = 99% | 0 = 0% | 10 = 1% | |
| 1.7 | 995 | 969 = 97% | 5 = 1% | 21 = 2% | |
ursprungl. tyska, det förra väl dock i
nsv. väsentligen engelskt lån, av fhty.
(osv.) <i>Adal-</i> (se <sp>adel</sp>), men möjl. även
<i>Al-</i> m. m., o. fhty. <i>beraht</i>, fsax. <i>berht</i>,
ljus (se <sp>bjärt</sp>); alltså (åtminstone
delvis) = fhty. <i>Adalbert, Adalperaht,Adalbert</i>, <i>Adalperaht</i>, varav
sv. <sp>Adalbert</sp>. Väl (där <i>adal-</i> ligger till
grund) egentl.: av lysande börd; enl.
Neckel PBB 41: 391 ingår dock,
åtminstone i vissa av namnen på <i>Adal</i>,
t. ex. <i>Adalward, Adaloald,Adalward</i> betyd,, <i>Adaloald</i>, betyd. ’ärftlig
jordegendom, odal’, jfr t. ex. fhty.
<i>Uodalrîch</i>. -- Jfr <sp>Engelbrekt,
Lambert,Engelbrekt</sp,
<sp>Lambert</sp>, <sp>Robert</sp> osv.
<b>Albin,</b> mansn., från eng., men väl
urspr,
urspr. tyskt; av lat. <i>albus</i>, vit, o. den
romanska ändelsen <i>-īn-</i> (lat. <i>Albinus</i>),
el. till mhty. <i>alp</i> (se <sp>alf</sp> o. jfr <sp>Alfred</sp>)
<b>album,</b> 1774 = ty. fra. osv., av lat.
<i>album</i>, vit anslagstavla, matrikel, egentl,egentl.
neutr. av <i>albus</i>, vit (jfr <sp>alp,alp</sp>, <sp>Alt</sp>-).
<b>aldrig,</b> fsv. <i>aldrigh, aldri</i> m. m., motsv.
isl. <i>aldrigi, aldri,</i> da. <i>aldrig</i>: egentl, dat.
sing. av fsv. <i>alder</i>, ålder, med (i fornspr.
även utan) vidfogad partikel fsv. <i>-ghi</i>,
urspr, med förallmänligande betyd. o.
senare (genom bortfall av ett <i>ne</i>, icke)
med nekande (jfr <sp>ej</sp>); besl. med lat. <i>-que</i>
o. <i>-cunque</i>; alltså: ’(icke) i någon tid’.
<b>Ale,</b> härad i Vgtl., fsv. <i>Alir</i> m. m.,
genit. <i>Ala</i>, dat. <i>Alum</i>, även i
<sp>Norr-</sp> o.<sp>Söderala</sp> Häls., <sp>Ala</sp> Gotl., <sp>Götala</sp>
o. <sp>Motala;</sp> möjl. till samma ord,
som ingår i fsv. <i>Frö(y)al</i> Vgtl., Smål.,
Gotl., nu <sp>Fryele</sp> m. m., o. vilket av
Säve m. fi. sammanställts med got. <i>alhs</i>,
tempel, fsax. <i>alah</i>, ags. <i>ealh</i>, motsv.
litau. <i>alkas</i>, helig lund, helgedom, besl.
med ags. <i>ealgian</i>, skydda, grek. <i>alkḗ</i>,
värn, osv. (Müllenhoff), alltså egentl.:
skyddad, inhägnad plats; jfr de urnord.
inskrifternas <i>alu</i> o. <i>aluh</i> o. det
mytiska lat.-germ. gudanamnet <i>Alcis</i> (se
senast utförligt M. Olsen Hed.
Kultminder s. 265 f. o. där citerad
litteratur). Enl. Thumb KZ 36: 188 har
ordet ie. <i>k<sup>u̯</sup>-</i> o. sammanhänger med grek.
<i>Altis</i>, ett tempelområde vid Olympia.
<b>1. alf,</b> ett lägre mytiskt väsen, O. v.
Dalin Hist. 1747; liksom da. <i>alf</i>
litterärt lån från isl. (av samma slag som
t. ex. <sp>as</sp> 1, gud, <sp>Frey, Hjalmar</sp> osv.)
= no. <i>alv</i>, ags. <i>ælf</i> (eng. <i>elf</i>) samt, i
betyd, ’mara, ond ande’, mlty. <i>alf</i>, mhty,
<i>alp</i>: jfr mhty. <i>Alberich</i> o. ffra. <i>Alberon</i>
(fra. <i>Oberon</i>), namn på en alvkonung;
se f. ö. (det inhemska) <sp>älva</sp>. Bl. a.
sammanställt med lett. <i>elpe</i>, ande, el.
med sanskr. <i>ṛbhú-</i> (ie. <i>*l̥bhu-</i>),
konstfärdig, även som beteckning för mytiska
väsen. — Jfr <sp>Alfred</sp>.
<b>2. Alf,</b> mansn., se <sp>Adolf</sp>.
<b>alfabet,</b> 1588 = ty., fra. <i>alphabet</i> osv.,
av senlat, <i>alphabētum</i>, av grekiskans
två första bokstäver <i>álpha bē̃ta</i>.
<b>Alfred,</b> mansn., från eng.; av ags.
<i>Ælfréd</i> = fhty. <i>Albrât</i>; till <sp>alf</sp> o. <sp>råd</sp>.
Det äldre sv. kvinnonamnet <i>Alfred</i>,
<i>Alfrid</i> är inhemskt.
<b>Alfta,</b> ortn., se <sp>Alt-.</sp>
<b>alfågel,</b> Fuligula glacialis, Ödman
1783, även: <i>alla</i>; <sp>al-</sp> har sitt ursprung
från fågelns egendomliga sång, vars
början kan återges med <i>a-a-l</i>; jfr <sp>alka</sp>.
<b>alg</b> (växtn.), C. A. Agardh 1814 (i
äldre tid i stället den lat. formen på
<i>-a</i>); ytterst av lat. <i>alga</i>, väl egentl.:
den klibbiga (jfr under <sp>ulk</sp>).
<b>algebra,</b> o. 1640 = ty. osv., av ital.
<i>algebra</i> (från 1202), av arab. <i>al-jebr</i>,
återförening, hopslutning (800-t.).
<b>Algot,</b> mansn. = fsv.; inhemskt, motsv.
isl. <i>Algautr</i>; jfr <sp>göt</sp> 1, <sp>Gustav</sp>.
<b>alias,</b> rätteligen, vanligen kallad, 1871,
av lat. <i>alias</i>, annars, egentl.: vid annat
tillfälle, till <i>alius</i>, annan (se <sp>eljes</sp> o.
jfr följ.).
<b>alibi,</b> 1856, av lat. =, annanstädes,
till <i>al-,</i> annan (se föreg.), o. <i>ibi</i>, där,
el. <i>ubi</i>, varest (jfr biformen <i>aliubi</i>).
<b>alika,</b> se <sp>alka</sp>.
<b>Alingsås,</b> fsv. <i>Alingsās</i>, till <sp>ås 1</sp> o.
ett personnamn <i>*Aling, *Alung,</i> trol.
egentl, ’person från Ale härad’ SOÄ 8:10.
Jfr fsv. <i>Ælingsby</i>, nu <sp>Älvsby</sp> Uppl.,
där dock sannol. personnamnet har ett
annat ursprung.
<b>alka,</b> fågelsläktet Alca, i sht Alca torda,
tordmule, 1779; liksom da. <i>alk(e)</i> o. ty.
<i>alk</i> lån från vnord. spr.: no. o. isl. <i>alk(a);</i>
vanl. tolkat såsom en avledning med <i>-k</i>
av germ. stammen <i>al-,</i> som uppträder
i flera namn på vattenfåglar med starkt
läte; jfr Lidén Ark. 13: 31. Mycket
osäkert är däremot, om namnet, såsom
skett, också får förbindas med sydsv.