Return to Recent Changes
| Changes made to svetym/0144 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.8 | 943 | 939 = 100% | 0 = 0% | 4 = 0% | |
| 1.9 | 947 | 939 = 99% | 0 = 0% | 8 = 1% | |
pres.-participbildning till <sp>bo</sp> 2; sidoform
till fsv. <i>bōande</i>, isl. <i>búandi</i>.
<b>bonjour,</b> 1803: bonschiur (i en
bouppteckning); jfr Envallsson 1801 : <i>bonjour
rock</i>; från ty. <i>bonjour</i> o. <i>bonjourrock</i>;
ej i fra.; till fra. <i>bonjour</i>, god dag; alltså
egentl.: goddag-rock, syftande på
plaggets användning vid förmiddagsbesök
(benämnes på 1820-t. någon gång även
'morgonrock'). - Av J. M. Bergman
Valda sm. skr. s. 339 (1858, 1876)
föreslås att utbyta ordet mot <i>helrock</i>.
<b>bord,</b> fsv. <i>borþ</i>, bräde, planka,
skeppsbord, matbord = isl. <i>borð</i>, da., fsax.,
ags. <i>bord</i> (eng. <i>board</i>), fhty. <i>bort</i> (ty.
<i>bord</i>, rand, skeppsbord, med <i>d</i> från lty.),
jfr got. <i>fotu-baúrþ</i>, pall. Vanl. betraktat
som två skilda ord: 1. bräde, av bräder
förfärdigat ting, bord (som möbel): germ.
<i>*burða</i>- (jfr <sp>bordell</sp>), i avljudsförh. till
<sp>bräde</sp>. 2. kant, rand: germ.*<i>burða</i>-
el. möjl. *<i>burzda</i>-, i avljudsförh. till <sp>bard</sp>
2 (jfr <sp>brodera</sp>, <sp>bård</sp>); härtill: fno.
<i>Bordhœrne</i>, nu <sp>Bullaren</sp>, härad i
Bohusl., alltså egentl.: stränderna (kring
<sp>Bullaresjön</sp>). Häremot dock Sperber
WuS 6: 45, som framhåller, att betyd,
'rand, kant' kunnat uppstå ur den av
'bräde' under den tid, då på skeppet
endast den övre kanten bestod av bräder
o. det övriga utgjordes av den urholkade
trästammen. - Betyd. 'matbord' har
utvecklats ur den av '(mat)bräda, träfat':
i äldre tider hade var o. en sitt
särskilda lilla bord (se t. ex. Tacitus Germ.
kap. 22): jfr att isl. <i>bjóðr</i>, got. <i>biuþs</i>
o. isl. <i>skutill</i> (- ty. <i>schüssel</i>) beteckna
både 'bord' o. 'fat'; se under <sp>disk</sp>. -
Jfr även under <sp>bol</sp> (slutet).
<b>bordell,</b> Grubb 1665 = ty., av fra.
<i>bordel</i>, egentl.: koja,dimin.av <i>borde</i>, litet hus
av bräder, i sin tur av germ. urspr.: till
germ. <i>borð</i>-, bräde, varom se föreg. Eng.
<i>brothel</i> är i huvudsak inhemskt: till
<i>broihel</i>, eländig varelse, vartill <i>brothelhouse</i>.
<b>Bore,</b> poetisk personifikation av
nordanvinden o. vintern; egentl, av
Rudbeck Atl. företagen ombildning av det
västnord. mytiska namnet <i>Bur</i>, Odens
fader, i anslutning till lat. <i>boreas</i>, av
grek. <i>boréas</i>, nordanvind, av något oviss
härledning, snarast av ie. <i>gXorg<sup>u̯</sup>or</i>-, motsv.
fslav. <i>gora</i>, berg, alltså: bergvind.
<b>boren,</b> fsv. <i>borin</i>, <i>burin</i>, part. pf. till
<sp>bära</sp> i betyd, 'föda' (jfr <sp>barn</sp>); sannol.
påverkat av mlty. <i>boren</i>, ty. <i>geboren</i>, född;
jfr <i>buren</i> som egentl, partic. till verbet.
<b>borg,</b> fsv. <i>borgh</i> f., borg, stad = isl.
<i>borg</i>, även: vall, mur, da. <i>borg</i>, got.
<i>baúrgs</i>, stad, fsax., fhty., ty., ags. <i>burg</i>
(<i>burh</i>), befästad plats, stad (eng. <i>borough</i>,
<i>burgh</i>, köping), av omstridd härledning;
snarast av en ieur. konsonantstam <i>bhrghbhr̥gh</i>,
motsv. fir. <i>bri</i> (genit. <i>brig</i>), berg, höjd
(jfr <sp>Birgitta</sp>), o. sanskr. <i>brhántbṛhánt</i>-, hög,
i avljudsförh. till <sp>berg</sp>. Knappast, med
betyd, 'värn', till <sp>bärga</sp>. Väl ej heller,
med Brøndal Substrater og laan s. 133
f., ytterst av mlat <i>burgus</i> (varav ital.
<i>borgo</i>, fra. <i>bourg</i>, köping), av grek.
<i>pýrgos</i>, fästningstorn. Mot denna
senare härledning resa sig vissa formella
betänkligheter; å andra sidan bör dock
framhållas, att <i>burgus</i> uppträder i
ortnamn, som äro äldre än
folkvandringstiden; möjligheten torde i alla
handel-böra tagas i övervägande. Annorlunda
H. Jacobsohn Zfvergl. Sprachf. 48: 140:
besl. med grek. <i>phrássein</i>, inhägna,
kringgärda. - I den gamla betyd,
'försvarsverk (i sht å en höjd)' uppträder
ordet i en del gamla sv. ortnamn från
järnåldern, t. ex. <sp>Borg</sp>. Betyd, 'stad'
har uppkommit därav, att städer ofta
uppstodo kring befästa platser
(<sp>Hälsingborg</sp> osv.).
<b>borga,</b> fsv. <i>borgha</i>, ansvara för, taga
o. giva som lån - senisl. <i>borga</i>, gå i
borgen för, da. <i>borge</i>, låna, mlty. <i>borgen</i>,
ansvara för, fhty. <i>bor(a)gên</i>, taga sig i
akt för, skona, mhty. <i>borgen</i>, även: gå
i borgen för (ty. <i>borgen</i>, låna), ags.
<i>borgian</i> (eng. <i>borrow</i>), låna; väl med
grundbetyd, 'sörja för o. d.' i avljudsförh. till
<sp>bärga</sp>, jfr fslav. <i>bregabrěgą</i>, sörjer för; med
samma betyd.-utveckling i lat. <i>cavēre</i>
(jfr <sp>kaution</sp>). Jfr följ.
<b>borgare,</b> fsv. <i>borghare</i> = fno.
<i>borgari</i>, da. <i>borger</i>; lån från mlty. <i>borgere</i>,
stadsbo = fhty. <i>burgâri</i> (ty. <i>bürger</i>);
väl egentl, såsom ags. <i>burgware</i>
sammansatt med ett ord, besl. med isl.
-<i>veri</i> (av *<i>warjan</i>-) i <i>skipveri</i>, tillhörande
besättningen på ett skepp, <i>rómverjar</i>
(plur.), romare, osv. o. lat. germ. -<i>varii</i>
i folknamn.