Return to Recent Changes
| Changes made to svetym/0394 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 619 | 595 = 96% | 0 = 0% | 24 = 4% | |
| 1.2 | |||||
kastell
306
kat(e)kes
stanjett(er), ytterst från spän. casta-
nelas*
casta-nelas* efter den kastanjelika formen. -
Krafsa kastanjerna ur elden åt
någon, motsv. uttr. i da., ty., fra., ital.
m. fi.; efter den gamla fabeln om apan,
som narrade katten att krafsa kastanjer
ur elden.
kastell, fsv. kaslel (-eel, best. f.: -elit
o. -ellit), jämte kastelle o. kaslale, ka-
stell,
kastell, borg, by = mlty. kastél, upphöj-
ning
upphöjning på akterstäven av ett skepp, fhty.
kastel, kastell (ty. kastell), av lat, Ca-
stellani,
Castellani, dimin. till castrum, med vall o.
gravar omgivet läger (varav ägs. ceaster,
cester, stad, borg; kvar i ortn., t. ex.
Manchester).
kastor, bäverhår särsk. till förfärdi-
gande
förfärdigande av hattar, även dylik hatt, 1640,
= ty., av grek. kdstör, bäver, egentl,
överförd anv. av gudanamnet Kdstör,
vilken åkallades vid vissa livmoders-
sjukdomar,
livmoderssjukdomar, för vilka bävergällen begag-
nades
begagnades som läkemedel. - Namnet Kds-
tör,
Kdstör, en av de s. k. dioskurerna (Zevssö-
nerna),
(Zevssö-nerna), betyder sannol. med Kretschmer
5den lysande* (till grek. kad-, i part
kekadménos, pf.kékasmai osv., vartill väl
även Kddmos), liksom namnet på hans
broder Poly-devkés 'den mycket lysande'
(genom dissimilation av *Poly-lévkes;
se ljus); motsv. lat. Castor o. Pollux,
i sv. i överförd anv. ofta om två oskilj-
aktiga
oskiljaktiga vänner.
kastrera, om skrifter o. d. 1660; i
betyd, 'snöpa' A". J. Retzius 1802 = ty.
kastrieren, av ital. castrare, av lat. cast-
rare,
castrare, egentl.: avskära, beskära, om vars
härledning, utom litteraturen hos Walde,
se Brugmann IF 28: 371.
kastrull, Rålamb 1690: casseroZ/i,best.
f., 1709: kastrull, cast(e)rol, med -o-
stundom
-o-stundom in på 1800-t. (väl då dialek-
tiskt),
dialektiskt), motsv. da. kasserol(l)e, höll. kast-
rol,
kast-rol, ty. kasserolle, från fra. casserolle,
dimin. till fra. casse, metallgryta = ital.
cazza, degel, väl av lat. cattia (glossa),
murslev. - Den svenska formen med
-t- har möjl. uppkommit oberoende av
den holländska; med inskott av t mel-
lan
mellan s o. r som i hustru.
kasus, av lat. cäsus, fall, till cadere,
falla (jfr chans).
katafalk, Lidner 1782 = ty. = fra.
catafalque, lån från ital. catafalco, ställ-
ning,
ställning, katafalk, schavott = ffra. chafaut
(== schavott), jfr med pref. e- ffra.
escadafaut (:> fra. échafaud); väl av
vulg.-lat. *catafalicum, till pref. cata-
(av
cata-(av grek. kåta-, ned m. m.) o. lat. fala,
bl. a. hög ställning el. upphöjning av
bräder på cirkus (av ovisst ursprung).
katakomb = ty. katakombe, av fra.
catacombe, ital. calacomba, av okänt
ursprung.
katalog, Ekeblad 1653: cathaloge eller
matrikel = ty. katalog, av grek. kåta-
logos,
kåta-logos, egentl.: uppteckning, uppräkning,
till katalégein, uppteckna, berätta, ut-
plocka,
utplocka, av kåta- o. légein, berätta, samla
m. m. (jfr biolog, logik).
Katarina, kvinnon., av grek.-lat. Ca-
tharina,
Catharina, egentl.: den rena, till grek. ka-
tharös,
ka-tharös, ren, obefläckad (vartill även kät-
tare),
kättare), av oviss härledning. Härtill:
K a t a, i dialekterna även Kåta, K a r i n (se
d. o.), Kajsa l (se d. o.), ävensom det
från eng. lånade kortnamnet Ketty.
Jfr även Kajsa 2 o. katrinplommon.
katarr, B. Olai 1578: chatarrus = ty.
katarrh osv., från grek. katdrrous, egentl.:
nedflytande, till kalarreln, flyta ned
(urbesl. med ström).
katastrof, 1660: cataslrophe-, o. 1629
rimmande med see = fra. caiastrophe
osv., ytterst av grek. katastrophé, egentl.:
vändning, vändpunkt, särsk. i ett drama,
av kåta, ned, om, o. strophe, vändning;
se apostrof o. strof.
katedral, motsv. fra. cathcdrale osv.,
egentl. = lat. ecclesia cathedrälis, till
cathedra, biskopsstol, från grek. kathédra,
bl. a.: stol, bänk (= sv. kateder), av
kåta, ned, o. (h)édra, säte, stol (motsv.
sv. s ät er, ortn. Säter), se schas. -
K a t e d r a l är alltså egentl. . biskopskyrka;
urspr, ej likbety dande med d o m (k y r k a),
se d. o.
kategori, Schroderus 1635: Aristotelis
Cathegorier = ty. kategorie osv., av grek.
kategoria, egenskap, predikat, anklagelse,
av kåta, mot, o. agorevein, tala (till
agord, församling, torg, till ageirö, sam-
lar).
samlar).
kat(e)kes, t. ex. 1669: 'Gatechesens
enfaldige förklaring'; från grek. katc-
khesis,
katc-khesis, förkunnande, undervisning, av/tmp/rc.pl.F5Svo: 643 words 595 93% common 0 0% deleted 48 7% changed