Return to Recent Changes
| Changes made to svetym/1075 - (history) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Version | Size (words) | Common | Deleted | Inserted | Changed |
| 1.1 | 664 | 641 = 97% | 0 = 0% | 23 = 3% | |
| 1.2 | |||||
Tolg
987
tom
Tolg", ortn. Smal. = fsv.; sannol.
egentl.: fast mark, till got. tulgus, fast
(som sammanställts med grek.ende/e/cftés,
ståndaktig, till dolikhos, lång; se d. o.
o. talg). Jfr till betyd, tå 2, T å by,
Täby.
tolk, fsv. tolker = isl. tulkr, da. tolk,
från mlty. tolk = mhty. tolk(e\ lån
från fslav. lliikii, tolkande (abstr.), el.
litau. tiilkas (såvida detta senare ej
självt inlånats från ty.). Härtill vb.
tolka = fsv.: tolka, översätta = da.
tolke, från mlty. tolken = mhty. - Ty.
dolmetsch(er) har liknande ursprung:
från en motsvarighet till fslav. tlamaci,
tolkande (el. från magyar. tolmdcs), ett
urspr, turkiskt ord. På ett annat öster-
ländskt
österländskt (arab.) ord för 'tolk' återgår
dragoman (fra.-span.), tolk hos tur-
karna.
turkarna. De germ. orden för 'tolk' ha
uppstått i samband med handelsförbin-
delser
handelsförbindelser med slaver na el. närstående folk,
liksom det inhemska ägs. wealhstod un-
der
under beröring med kelterna (se valnöt
o. stödja). Inhemska äro även lat.
inlerpres (genit. -pretis, av omstritt se-
nare
senare led; jfr sv. interpretera) o. grek.
(h)ermenevs (dunkelt; jfr sv. herme-
nevtik).
hermenevtik).
j tolk, sv. dial., kil, tumstock, se följ.|
Tolken, stor sjö i Kungsäters m. fi.
sinar Marks hd Vgtl., fsv. Tolkcer, sedan
även Tulkcn; sannol., med förf. Sjön.
1: 631 f., till sv. dial. tolk, talk, kil, ett
slags vinkelformad mätsticka el. tum-
stock
tumstock = höll. tolk, liten käpp, mhty.
fo?c/?, kloss, lymmel (av Liden Stud. s.
81 med rätta fört till ie. roten del,
klyva, vartill även bl. a. mhty. zoll, -e,
cylinderformigt stycke = ty. zoll, tum;
se tälja, Tälje); möjl. snarast ett jäm-
förelsenamn,
jämförelsenamn, syftande på sjöns långa o.
avsmalnande form (jfr t. ex. sjön. Bjäl-
ken,
Bjälken, Stockaren, ånamnet Stångån
osv.), el. också, med bibehållande av
samma härledning, till tolk i en ur-
sprungligare
ur-sprungligare betyd., varom utförligt förf.
anf. st.
Toll, familjen., från ty.; väl till adj.
toll, tokig, underlig (se närmare dolsk);
alltså liksom många andra ty. familje-
namn
familjenamn ursprungl. till- el. öknamn; jfr
Kleen, Lange, Scheele osv.
[Tollstad, Tollstorp, ortn. Ögtl.,
till personn. Tolv (fsv. Tholf), se un-
der
under d. o.]
tolv, fsv., isl. tolf, da. tolv, motsv.
runsv. tnalf Rökst., got. twalif, fsax.
tivelif, fhty. zwalif (ty. zwölf), ägs. twelf
(eng. twelve), av germ. *twalit-9 egentl.:
två över (tio); se f. ö. elva o. jfr litau.
dvylika med samma grundbetyd, (se
lån). Förhållandet mellan formerna i
de nord. o. övriga germ. spr. är i ljud-
historiskt
ljud-historiskt avs. omstritt o. alltjämt rätt
dunkelt; snarast med Kock Sv. ljudhist.
2: 66: -wa- till -(w)o i relativt oaccen-
tuerad
oaccentuerad stavelse. Något skäl att, såsom
skett, här söka av varandra oberoende
bildningar föreligger icke. - Det olik-
artade
olikartade bildningssättet i germ. spr. av
'elva' o. 'tolv' å ena sidan o. 'tretton'
osv. å den andra, som hänvisar på ett
avbrott i talserien (liksom efter 'sextio'
i got. o. grek.), beror på inflytande av
ett gammalt duodecimalsystem; jfr t. ex.
de tolv måumånaderna, dagens tolv tim-
mar
timmar osv. samt under skock. - Härtill:
tolf t = fsv., ombildning av fsv. tylft
(= isl. = da. tylvt), vilket senare upp-
kommit
uppkommit i anslutning till bildningar på
-ti, men icke kan vara en ljudlagsenlig
utveckling av tolv (som skulle ha lytt
*tvcelft el., om av yngre datum, *lölft),
utan fått sitt ij efter mönstret av de
många ordparen med ljudlagsenlig väx-
ling
växling av omljuds-[/ o. o (av H), alldeles
som t. ex. isl. gista, gästa, för gesta,
till *gasti- (- gäst).
Tolv, personn., nu sällsynt, men förr
vanligt, fsv. Tholf(er) = fno. pölfr,
kortform till fsv. Thörnlf- isl. po rol fr
el. (i betraktande av de starka o inbild-
ningar,
inbildningar, som dylika kortnamn kunna
undergå) även till Thörleu = isl. por-
leifr,
por-leifr, jfr Alf (: Adolf), Rolf (motsv.
det lånade Rudolf) el. fsv. Ölf (: Ödhulf
el. Ö(i}nlf; se torp) osv.; alltså, såsom
f. ö. fsv. Th- (p-) visar, ej till räkne-
ordet
räkneordet tolv, ehuru namnet någon gång
givits åt det tolfte barnet i familjen. -
Härtill ortn. Tollstad Ögtl. (fsv. Tholf-
sladh-),
Tholf-sladh-), Tollstorp Ögtl. (fsv. Tholfs-
thorp-);
Tholfs-thorp-); se f. ö. under -stad o. torp.
tom, i ä. nsv. ofta töm. = vissa dial.,
t. ex. i Uppl., fsv. lömber, tom, sysslo-/tmp/rc.pl.qjIqW: 687 words 641 93% common 0 0% deleted 46 7% changed