- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
VIII

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nes; oss sjelfva och våra likar kalla vi raenniskor, dessa tillsammans med ötriga
synliga ting benämnas verlden och alltings upphof ge vi namnet Gud ; och med
detta, kännedomen om menniskan, verlden och Gud, är kunskapens första
trappsteg beträdt. För att kunna gå längre är först och främst nödigt att ega ett
medel, genom hvilket våra tankar kunna såväl redas för oss sjelfva som
meddelas åt andra, äfvensom andras tankar inhemtas, och ett sådant medel kalla vi
Språk, hvilkets inhemtande är andra steget på vetenskapernas trappa.

Så snart detta steg är fullt uttaget, d. v. s. då Språk-kunskapen hunnit så
långt, att tankar kunna utvexlas, icke ensamt med ljud, utan äfven med
tecknade figurer eller s. k. bokstäfver, och grunderna härför äro kända, då är porten
öppnad för fritt tillträde till andra kunskaper; och här är äfven skiljevägen,
der de, som ämna skrida längre fram på vetenskapernas ofta slippriga stig vända
sig åt hvar sitt håll. Men äfven för den, som af antingen medfödd oförmåga
eller annat skäl icke kan komma högre på denna trappa, äro vetenskaperna för
ingen del onyttiga, emedan äfven deras lägsta grader ega förmåga att i hvilken
samhällsställning som helst, såväl bereda många kroppsliga fördelar, som tillika
höja själen till den Allsmäktige Yerldsordnarens ära.

Så lära vi t. ex. af musiken att gifva luft åt själens dolda känslor, såväl
de angenäma, som de smärtsamma. Räknekonsten med dess utgreningar
meddelar oss många både nöjsamma och för samhällslifvet fördelaktiga färdigheter.
Förståndsläran ger oss begrepp om tankeförmågans vägar och verkningar.
Sedeläran underrättar oss om våra pligter som förnuftiga väsenden. Kännedomen om
Verldsbyggnaden förklarar många den förutan obegripliga tilldragelser.
Upplysning om Jorden, dess första tillkomst och fortgående utveckling, jemte dess till
följe deraf nuvarande beskaffenhet, ger oss många nyttiga lärdomar om naturen
och dess hemligheter. Naturläran förklarar en stor del tilldragelser, som förut
blifvit stälde på det öfvernaturligas område och gifvit anledning till mycken
vidskepelse och menskligheten förnedrande vantro. Naturhistorien upplyser om
beskaffenheten af de olika produkter, som finnas på jorden, och ger derigenom
anvisning till deras mest ändamålsenliga bruk. Geografien underrättar om
jordytans såväl indelning i torrt och vått som fördelning mellan särskilda
mennisko-klasser, hvaraf vi få begrepp om den ställning vi sjelfva der intaga. Historien,
som meddelar upplysning om folks och länders öden i alla slags både verldsliga
och andliga fall, är oss till utomordentlig nytta genom de mångfaldiga dels
efter-följansvärda, dels varnande exempel den håller oss under ögonen. Kunskapen
om de olika slagen af Näringarne,- jemte Helsoläran, äro bägge af mycket stora
fördelar för vårt välbefinnande, ej allenast i kroppsligt utan tillika, såsom en
ofrånskiljaktig följd deraf, äfven i andligt afseende. Samma förhållande är med
Tideräkningen: jemte de nöjen och fördelar den skänker oss för vår verksamhet,
ger den äfven en visserligen tyst men det oaktadt högt talande påminnelse om,
att en gång skall för hvar och en af oss det sista klockslaget förklinga.

Fästa vi nu en granskande blick på kunskaperna öfverhufvud och de
fördelar de oss tillskynda, och dervid lyfta tanken till Den som danat allt detta,
ensamt till fördel för sina skapade varelser, så ej allenast känna vi oss drifna
till den största tacksamhet för Hans oändliga godhet, utan vi måste, intagne af
en vördnadsfull bäfvan, med Aposteln utbrista: O hvilken djuphet af den rikedom,
som är både i Guds visdom och kunskap! huru obegripliga äro hans domar och
outran-saldiga hans vägar. — Rom. 11: 33.

Kunna de härefter följande korta framställningarna af vetenskapernas
särskilda grenar vara till nytta för den vettgirige och väcka den liknöjde ur hans
lethargi, då är det härmed åsyftade ändamålet vunnet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rcskol3/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free