Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tryck på hvarje afmatning, som t. ex. då den läses till öfning eller för att pröfva
riktigheten af metern’, ty derigenom kan lätt innehållets oratoriska kraft och
verkan tillintetgöras. Att härvid träffa den rätta medelvägen, är hvad som utgör
höjden af deklamatorisk konst; hvarvid likväl anmärkes, att detta är mindre svårt
i rimmad vers, der de återkommande ljudlikheterna betydligt underlätta
taktgån-gen. Att rösten i öfrigt bör rätta sig efter ämnet for innehållet, antingen detta
är religiöst, allvarsamt, sorgligt, hemskt, glädtigt, lekande, skämtsamt o. s. v., faller
af sig sjelft.
De, som i forna tider hade uppläsning af vers till -sitt hufvudvrke, kallades hos Grekerne
Rhapsodister och hos Romarne Artifices pronnntiandi. Bland de förre funnos några, som
aktade konsten så hög, att de inskränkte sin öfning till en enda författares skrifter.
Slutligen må meddelas några korta upplysningar öfver de vid poetiska
uppsatser mest brukliga benämningar, oftast afseende endast innehållet, men någon
gång derjemte häntydande äfven på begagnade versformer, stundom också på sättet
för deras utförande i sång, musik eller deklamation. Sådana äro:
Aria, “sångstycke“, sång för en röst, uuderstödd af musikinstrument,
uttryckande poetisk uppfattning af någon ögonblicklig handling af lifligt intresse.
Den är antingen ett sjelfständigt musikstycke, konsert-aria, eller en del af ett
större musikverk, t. ex. af en opera. Ariett är en mindre aria.
Sallad, “danssäng“, af ital. hallare, dansa. Denna benämning är af olika
skalder använd för så många diktslag, att dess rätta bemärkelse svårligen kan noga
begränsas. Allmännast synes den begagnad för den lätta, berättande stilen,
hvar-igenom den ofta blifvit förvexlad med romans.
Kantat är ett sångstycke af allvarsamt och reflekterande innehåll, åtföljdt af
recitativer, arier och körer. — Kavatina, kort aria, utan repriser.
Kor eller kör, ursprungligen: ringdans under sång; numera: instämmande
af alla närvarande röster.
Dityramb, “gudasäng“, den lyriska poesien i sin högsta och djerfvaste stil,
som fordom sjöngs först till Bacchi och sedan äfven till andra gudars ära.
Eklog, “herdedikt“, en i högre och sublimare stil hållen poetisk målning af
naturen och landtlifvet.
Elegi, “sorgqväde“, var ursprungligen en på disticher skrifven dikt, men har
på senare tider utbildats i dubbel riktning, och är antingen egentlig sorge- och
klagodikt eller betraktande dikt, hvaruti en af vemod och njutning blandad känsla
ar öfvervägande.
Epigram, “satir“; ursprungligen: inskrift på grafvårdar, konstverk o. s. v.;
sedermera: kort erotisk eller skämtsam uppsats på disticher; på senare tider:
kort dikt af komiskt eller satiriskt innehåll.
Episk poesi, ett berättande slag af skaldekonst, som lugnt framställer den
poetiska tilldragelsen såsom något förflutet.
Epod, “efter säng, slutsångett slags lyrisk dikt, hvari en längre vers
afvex-lar med en kortare.
Epos, “hjeltedikt“, en hexameter i berättande stil, för hvilken sällsynta och
storartade händelser ligga till grund. (Häraf episk poesi, se ofvanför.)
Erotisk poesi, “kärleksqväden“ (af grekernas Eros, kärlekens gud), en art af
lyrisk poesi, uti hvilken kärlek utgör hufvudsakliga innehållet.
Hymn, “lofsångu, religiös sång, psalm.
Idyll, “liten hild“ (af grekiska ordet Eidyllion), liten skildring eller dikt, som
framställer det oskyldiga uti lifvet bland enkla, oförderfvade naturmenniskor.
Lyrik eller Lyrisk poesi, af Grekernas äldsta stränginstrument Lyra, betyder
egentligen: “lämplig till musik och sång“, men begagnas företrädesvis för den art
af poesi, hvaruti skalden omedelbart framställer sin egen känsla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
