Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den s. k. Enharmoniska skalan upptager i följd både höjniDgs- och sänkningstecken, sålunc d diss ess e f Jiss gess g giss ass a aiss b h c ciss dess d diss . , . , , q q qzr:—, u k, fc- a: [
——8*1 -■*- fl-——-—*—i—51—i—i ^——
Ordet Skala, som ofvanfÖr är begagnadt för musikens alla toner, brukas
vanligen blott for en Oktav, livarmed förstås de sju toner, som utgöra grundelementet
för all musik och här ofvan blifvit tecknade med sina särskilda namn, livilka äro
desamma i alla oktaver.
Begreppet om musikens oktaver torde bli tydligt af följande: Om tvä likndana strängar
äro lika hårdt spända, men den ene jemt hälften så lång som den andre, gifva de bägge ljud,
som fullkomligt likna hvarandra, undantagande att den kortares ton är dubbelt högre eller finare
än den längres. Denna skilnad i ljudhöjd kallas en oktav, emedan dem emellan ligga 6 audra
hela toner. Om en sådan lång sträng angifver t. ex. tonen C, så följa gradvis uppåt D, E, F,
G, A, II, och derpå den korta strängens ton, som också är C. — För att bestämma de flere i
musik förekommande oktavernas läge, kallas den, som innehåller de djupaste tonerna,
Kontra-oktaven, den dernäst Grofva oktaven, den tredje, som inträffar på sjelfva notplanet, Ostrukna
oktaven, de deröfver varande Ettstrukna oktaven, Tvåstrukna oktaven, Trestrukna oktaven o. s. v.
Ljudskilnaden mellan en oktavs toner kallas Intervall, stundom äfven Steg.
Djupaste tonen i en skala benämnes Hufvudton eller Jonika, och intervallerna der
ifrån uppåt äro: Sekunden, som omfattar 2 toner, Tersen, 3 toner, Qvarten, 4 toner,
Qvinten, 5 toner, Sexten, 6 toner, Septiman, 7 toner, Oktaven, 8 toner. Femte tonen,
eller qvinten, kallas Dominant.
En full oktav innehåller således åtta toner; men den sista, som alltid har samma namn som
den första, tillhör rätteligen en högre oktav, det vill säga, den utgör på samma gång hög9ta
tonen i den ena och lägsta tonen i den följande oktaven.
Intervallerna äro ej lika öfverallt på 9kalan, ty emellan e f och h c äro stegen endast
hälften så stora, som mellan de öfriga tonerna. Af detta skäl finnn9 inga semitoner på kroma-
tiska eller enharmouiska skalorna utsatta för dessa ställen. Stundom förekomma väl
höjnings-eller siinknings-tecken äfven för dessa platser; men då tages på de flesta instrument eiss lika
med /, hiss lika med c, cess lika med h och fess lika med e. Menniskorösten, jemte några få
instrument, eger dock förmåga att åstadkomma härvid tjenliga ljud, eller fjerdedels-toner.
Melodi och JRytm måste finnas i all tonkonst, ty dem förutan kan den ej få
namn af musik. Den förra ligger i tonernas olika djup och höjd samt mellan
dem rådande samklang; den senare bestämmes af deras längd och korthet.
De mest olika ljud bilda ingen musik, om alla toner höras lika långa; så kan ej heller ett
och samma ljud, t. ex. af en trumma, kallas musik, ty ehuru de kunna vara af olika tidlängd
och derigenom bilda riktig rytm, ligger i dem likväl ingen melodi. För att för ögat göra ljudens
läugd och korthet tydliga, indelas noterna till sin valör i hela, half va, fjerdedelar, åttondelar o. s. v.
Ganska ofta förekomma i musiken längre eller kortare uppehåll i ljuden, och dessa angifvas med
särskilda tecken, kallade pauser (tystnadstecken), samt indelas i afseende på deras längd lika med
noterna. Af följande synen teckningen af noterna och pausernas valör eller tidmått:
hälften, så att af en half blir trefjerdedelar, af en fjerdedel tre åttondelar. — Stå två punkter,
så förlänger den sista ytterligare tidsvärdet med en fjerdedel mera, sa att en hel not, eller paus,
med två punkter blir sjufjerdedelar o. s. v., som följande visar:
Skrifves:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
