Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grekiska Alfabetet.
Form. Namn. Uttal. Form. Namn. UttgX.
’A a Alpha a N v Ny n
B P Beta b > 3 £ Xi X
r y Gamma g 0 o Omikron a
J s Delta d ,n n Pi P
B k Epsilon e P Q Rho r
n Zeta d8 2? 0 £ Sigma 8
Il V Eta ä T T T au t
G & Theta th T v Ypsilou y
I i Jota i <1> w Phi f
K * Kappa k X X Chi ch
A l Lambda 1 T yj Psi ps
M n My m £1 oj Omega 0
Till betecknande af det till bruk antagna
uttalet af särskilda ord uti grekiskan begagnas en
stor mängd accenter af ätskilliga slag. Bland
dessa nämnas här endast Spiritus asper * som
läses lika med det Svenska h, samt Spiritus lenis
hvilken sättes framför vokal som börjar ett ord,
såsom tecken att /i-ljud der icke skall höras.
Bland öfrige oftast förekommande accenter äro:
Hebreiska Alfabetet.
Form. Namn. Uttal. Fot m. Namn. Uttal.
K Aleph Spiritus lenis. s 12 Lamed finis DMera 1 m
2 Beth bh b J finis "I Nun n
J Gimel gh g D Samech s
Daleth dh d y Ajin
n He h s Phe f
i Waw w finis Zade z
* Sajin s P Koph k
n Cheth ch i Resch r
0 Thet t é Sin s
i Jod j it) Schin sch
J finis - Kaph k n Taw th t
Uti hebreiska alfabetet linnas inga vokaler,
utan endast konsonanter. För underlättande af
dess läsning hafva på senare tider vissa
vokaltecken blifvit antagne, hvilka sättas under den
bokstaf, der de skola höras; sådana tecken äro:
T Kamez u; ’ Patach, o ; Zere, e; ’ Segol, e;
, Chirek magnum, i, och Ch. parvum, i; *
Cho-lem, ö; ’ Kamez-chatuph, ö; % Ribbus, u och u
m. fl.; derjemte begagnas äfven här åtskilliga
accenter och andra lästecken.
Akutus Gravis’ Diäresis " Cirkumflex“ jemte
sammansatta" " u ’,,r * m. fl.
Grekiska ord utsägas på vanligt sätt; men då hebreiska förekomma, erinras om hvad ofvan
blifvit nämndt, neml. att läsningen alltid sker från höger till venster.
Till en liten öfversigt af den likhet och olikhet, som råder i särskilda språk, anföras här till
sist några pronominer på tio olika språk; hvarvid likväl anmärkes, att de latinska bokstäfverna
möjligen ej äfverallt fullt uttrycka rätta uttalsljuden i ryska språket.
Svenska. Tyska. Grekiska. Latin. Fransk Engelska. Italienska. Spanska. Hyska. Finska.
Jag Tch ‘Eym Ego Je I lo Yo Ja Minä
Min mein t/JO£ meus mon mv (miue) mio mi moj —ni
Du du av tu tu thou tu tu tui sinä
Din dein 0 0? tuus ton thy (thine) tuo tu, tuyo tvoj —si
Han er avru£ is, ille il he egli el on (an) hän
Hon sie avrtj ea, illa elle she ella ella ona hän
Det es a vrå id, illud ce it (lo) ello ono
Sin sein OS, //, ov snus son his (its) 8U0 su svoj —Dsa
Vi wir t)ukl£ tjfurtQO? nos nous we noi nosostros mui me, met, myo
Vår unser noster notre our, s nostro neustro nas —mme
I Ihr V/UklS vos vous you voi vosostros vui se
Eder euer VfXkTkQO£ avrol voster votre your, s vostro veustro vas —nne
De sie il, illi ils they eglino ellos oni he, het, hyo
Deras ihr 0(f6Tt(j0£ eorum leur their, s loro dellos ich —nsa
Svensha ,Sprnket# ÆMi*iorie§.
“Språket är ett uttryck af en nations andliga lif, och., språkets historia är
tillika folkslagets“. Sanningen af detta ofta fälda yttrande skall bekräftas på
hvilket håll man i hela menskligheten vill vända sina blickar, och framstår
måhända mest talande just uti vårt modersmål. Dess öppna vokaler, dess fasthet
i konsonantbyggnad och dess bland många lena ljud här och der framstående
starka, sträfva, meu alltid rena ocli klangfulla uttrycksformer afspegla Svenskarnes
medfödda allvar och kraft. I uråldriga tider, då behofven voro få och begreppen
i allmänhet inskränkta, var språkets ordförråd äfven ringa; med ökandet af de
förra har det senare äfven utvuxit och under tidernas lopp derjemte så
förändrats, att ingen utan särskildt studium numera kan förstå den svenska, som
begagnades för omkring tusen år sedan. Med anledning af dessa förändringar har
vårt språk i historiskt hänseende blifvit indeladt i fyra hufvuddelar, tillhörande
hvardera sitt tidehvarf, nemligen Ursvenskan, det språk, som talades före år 1000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
