Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett tal kan upplösas i lika mänga särskilda tal som det har siffror, och hvartdera af dessa
skrifves då med behöfliga nollor, t. ex. talet 1858 kan tecknas så, som här följer. Genom
1000 nollorna får i hvardera talet den gällande siffran sin rätta plats; men om alla dessa nollor
800 skulle begagnas då del skrifves i ett tal, blefve det icke, hvad det är äranadt uttrycka,
50 ett tusen åtta hundra femtioåtta, utan 1000800508 ett tusen millioner åtta hundra tusen
8 femhundraåtta. Nödvändigheten häraf lär hvar och en inse.
De forna romarne begagnade till särskilda storheters betecknande vissa
bok-stafver ur sitt vanliga alfabet; och då sådana hos oss ofta förekomma under namn
af romerska siffror, men torde af en eller annan icke vara tillräckligt kända,
anföras desamma här, jemte deras betydelse:
l:o Primo. 7:0 Septimö. 13:o Tertiodecimo. 19:0 Nonodecimo. j 50:o Qvinqvagesimo.
2:o Secundo. 8:0 Octavo. 14:o Qvartodecimo. 20:o Vigesimo. \ 60:o Sexagesimo.
3:0 Tertio. 9:o Nono. 15:o Qvintodecimo. 21:o Vigesimo primo. 70:o Septuagesimo.
4:o Qvarto. 10:o Decimo. 16:o Sextodecimo. 22:0 Vigesimo secundo etc.: 80:o Octogesimo.
5:o Qvinto. ll:o Undecimo. 17:o Septimodecimo. 30:0 Trigesimo. 90:o Nonagesimo.
6:0 Sexto. 12:o Duodecimo. 18:0 Octavodecimo. 40:o Qvadragesimo. 100:o Centesimo.
Till skilnad från både romerska och andra nummertecken kallas de hos oss allmännast
brukliga arabiska siffror. Huruvida de verkligen härleda sig från arabiska skrifsättet är likväl sä
mycket mera osäkert som araberna kalla dem indiska och sjelfva nyttja andra siffertecken.
Rörande sifferfigurernas upprinnelse finnes en förmodan som antager, att de lägre talen från
början antecknats med korta linier, en för hvurje enhet, samt för att igenkännas, utan att behöfva
— Hl _ |_ || räknas, placerats i olika grupper för hvarje tal.
| ~ ~ \ \ |||= HL =j Efter dessa gruppers form, ungefär lika med hvad
- "T -j- k V L q ^ bär synes, skola sedan siffrorna hafva blifvit be-
0 ° stämda. En annan tro är, att de blifvit af mun-
karne bildade efter figurerna på vissa bokstäfver uti grekiska alfabetet. Huruvida allt detta blott
är gissning eller någotdera af dessa påståenden verkligen hvilar på historisk grund, leranas emel
-lertid derhän.
De romerska siffrornas tillkomst åter har blifvit förklarad på olika sätt: en del hafva ansett
dessa bokstäfver upptagits af det skäl, att C är första bokstafven i centum, hundra, och M i mille,
tusen; andra åter hafva trott att i äldre tider helt enkla streck blifvit begagnade, sammansatta i
y olika vinklar för särskilda tal, såsom härjemte synes,
| || |j| V A I___ ilZ | ~i \~ i Hl sam^ at^ genom vårdslöst skrifsätt dessa vinklar om-
1 2 B 5 10 50 100 500 1000 sider blifvit förvandlade till de bokstäfver, som figu-
rerna närmast likna. Denna senare mening synes ej heller fullt tillförlitlig, ty då man vet, att
både i grekiskan och hebreiskan begagnades vanliga bokstäfver’som siffertecken och att latinet i
mycket annat var utbildadt efter samma mönster som dessa språk, är det möjligt, att ifrågavarande
förhållande uppstått utan någondera af anförda orsaker. Detta allt öfverlemnas åt forskare att
närmare bestämma.
Quatuor species i fteia tat*
A ti iti tion {sammanläggning) lärer att ihoplägga två eller liere tal till ett
af lika varde med dem alla. De tal, som skola sammanläggas, kallas med ett
gemensamt namn addender, men benämnas äfven summander; till hufvudord
begagnas och, och det sökta tal, som vid räkningen erhålles, heter smima.
De tal, som skola adderas, uppskrifvas under hvarandra så, att alla lika
valörer, ettor, tior, hundrade o. s. v., komma noga på samma rad uppifrån nedåt;
under dem alla drages ett streck. Derpå börjar man med ettorna att nedifrån
Likaledes begagnas stundom hos oss de fornromerska eller latinska
ordnings-talen, hvarför äfven dessa här torde förtjena en plats. Sålunda kallas:
1 11 III IV V VI VII VIII IX X XI XII XIII XIV XV XVI XVII
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17
XVIII XIX XX xxi xxii : XXIII &c. XXX XL L LX LXX LXXX
18 19 20 21 22 23 0. 8. V. 30 40 50 60 70 80
xc c Cl CLV CC CCC CD D DC DCC DCCC CM M MDCCCLXXXII
90 100 101 155 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1882.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
