Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kommer att stå på sin rätta plats; står åter O i multiplikanden, utsattes fullt
livad som af föregående siffra blir i minne, ocli blir ingenting i minne, ditsättes
O. rinnas O, en eller flere, i ändan af endera eller begge faktorerna, sker
räkningen med minsta vidlyftighet. om de skrifvas så, att sista gällande siffra i
hvardera komma under hvarandra. Nollorna kunna för mera redighets skull
afskiljas med ett streck och sedan ej röras förr än totalprodukten är färdig, då
allesammans 6804 på en gång dit nedflyttas. 461203 Exempel på allt detta följa här: 7105|000
315 3786 51002 42j00 367 2016|00
34020 204 922406 12 12[0 42630
6804 15144 ’ 461203 84 734 7105
20412 7572 2306015 42 367 14210
2143260 772344 23522275406 50400 44040 1432368000000
63 = 9
468 = 18
___34
1872
1404
15912” = 18 = 9
Multiplikation har X till tecken,
alltså: 2 gånger 243 är lika med 486.
Pröfning af multiplikation kan göras genom att hoplägga
faktorernas siffror till dess af hvardera blir en, multiplicera
dessa och göra deras produkt till blott en siffra. Om den
funna totalprodukten behandlas enahanda och slutar på
samma siffra, är räkningen rätt.
Uppställningen: 2X243 = 486 betecknar
Några öfningsexempel följa:
7 x 54 = 378. 36 X 763 = 27468. 109 X 5102 = 556118. 24 X 174 = 4176.
419 X 6143 = 2573917. 2007 X 7054 = 14157378. 400 X 76300 = 30520000.
nivision (delning) begagnas då man vill dela ett tal i flera lika stora delar.
Äfven här förekomma blott två tal, nemligen det, som skall delas, kalladt dividend,
och det, som bestämmer delarnes antal, benämndt divisor. Till hufvudord nyttjas
uti och det tal som erhålles heter qvot.
Uppställningen sker här något olika mot de föregående räknesätten. Först
skrifves dividenden, och på ömse sidor derom drages ett långt streck; derefter
sättes divisorn framför, till venster om främsta strecket. Nu undersökes i
tan-karne, och enligt den föregående tabellen, huru många gånger divisorn kan
innehållas i dividenden, och den dervid erhållna siffran skrifves till höger om eftersta
strecket och blir qvot. Derpå multipliceras qvoten med divisorn, och produkten
sättes under dividenden. Om t. ex. 48 skall delas i 6 lika stora delar,
upp-skrifvas talen så här:
eller
ock
Dividend 48 6 divisor. Säg: 6 uti 48 gar 8 gånger; 8 gånger
48 s^ovot 6 är 48, aom gär ^emt u?p’
— Ö4- Af dessa båda uppställningar kan man
nyttja hvilkendera man finner beqvämast
Kan divisorn ej jemt innehållas i dividenden, tager man till qvot den siffra,
hvars produkt är närmast mindre, och denna produkt subtraheras från dividenden,
För att få qvoten till hvad den bör vara, nemligen ett säkert svar på den gjorda
frågan, måste då af det öfverskjutande bildas ett bråk, hvilket sker pä det sätt,
att under resten drages ett streck och derunder sättes divisorn samt alltsammans
uppflyttas i qvoten, hvarefter denna är riktig. Af vidstående synes,
att 37 deladt i 4 lika delar blir 9| i hvardera. Är dividenden
så stor, att divisorn deruti kan innehållas mera än 9- gånger, och
således flera siffror i qvoten blifva beliöfliga, uttagas först af
dividenden så många siffror, som till första operationen äro nödiga, och
till resten, om der blir någon sådan, nedflyttas närmaste i
dividenden qvarblifna siffra, och på detta sätt fortgår räkningen till slutet.
Innehåller divisorn mer än en siffra, är likväl regeln densamma.
Yid livarje siffra, som nedflyttas sättes för minnes skull en punkl.
Skulle, sedan en siffra är nedflyttad, talet likväl vara mindre än
divisorn, sättes 0 i qvoten, och nästa siffra nedflyttas, till dess talet
Dividend.
Divisor 6)48(8
qvot-48
4)37(9J
36
4)3156(789
28
35
32
36~
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
