Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blir tillräckligt stort. Stå nollor i divisorn, men inga i dividenden, afskäras med
ett streck nollorna i divisorn och lika många gällande siffror i dividenden, och
det sålunda afskurna röres icke under operationen, men upptages i bråket. Finnes
noll i slutet på både divisor och dividend, utstrykas lika många i begge och
försvinna alldeles ur räkningen; t. ex.:
639)451259(706^ 74|00)9386|57(126!$fi 6««)850»e(141| 5|0e)167|4ø(33il
4473 • • 74 • • 6- • 15 •
3959 198 25 17
3834 148 24 15
506 10 24
444 6
6251 T? 00 1
Är divisorn större än dividenden, blifver qvoten ett bråk, der dividenden
blir täljare och divisorn nämnare, t. ex.: 6)5({f- 24)7(^¥ 222)64(t£&
Pröfning af division sker på samma sätt som vid de föregående räknesätten,
Dividend 451259 = 26 = 8 genom siffrornas sammanläggning i hvarje tal.
Divis. 639 = 18 = 91 Divisorns och qvotens slutsiffror multipliceras,
Qvot 706 = 13 = 4|’} ~* och dertill adderas restens. Blir den häraf
Rest 125 =8 kommande sista siffran lika med dividendens
Ä7 = 8 ensamt, så är räkningen riktig.
Divisionstecknet är : , och således 36 : 4 = 9 detsamma som 36 divideradt
med 4 är lika med 9. Äfveii här slutas med några öfningsexempel:
48:4 = 12. 684:2 = 342. 1680: 7 = 240. 262384:12 = 21032.
i 22544 : 24=939^. 137006 : 122 = 1123. 42836950 : 358 = 119656^.
Innan en nybegynnare går längre, bör han genom flitig öfning söka
för-värfva så stor färdighet som möjligt i hvad hittills blifvit anfördt; då all slags
räkning grundar sig härpå, skall svårare frågors lösning gå allt lättare, i den mån
färdighet i detta förvärfvas. Genom noga aktgifvande på hvad här blifvit sagdt
och medelst exempel tydliggjordt skall det sannolikt bli möjligt att, äfven utan
muntlig undervisning, fatta rätta utföringssättet i alla förekommande fall.
Öf-ningarne böra ske med sjelftagna exempel, och utom hvad som förut blifvit sagdt
om räkningarnes pröfning, gifves ännu ett sätt att sjelf öfvertyga sig om en
verk-stäld räknings riktighet; detta ligger i räknesättens egenskap att upphäfva eller
kanska rättare sagdt kontrollera hvarandra och har således för nybörjaren äfven
den fordelen, att öka öfningsexemplen, på samma gång som räkningarnes
ofelbarhet bestyrkes. Så kontrollera addition och subtraktion hvarandra. Om nemligen,
efter verkstäld addition en af addenderna subtraheras från summan, en annan
från den erhållna resten o. s. v., så skall sista resten bli lika med den icke
begagnade addenden ; och om efter subtraktion subtrahenden och resten adderas,
skall summan bli lika med minuenden. Samma förhållande är mellan
multiplikation och division. Om, efter multiplikation, produkten tages till dividend och ena
faktoren till divisor, så skall den andra faktoren stanna i qvoten; och om, efter
dividering, divisorn och qvoten multipliceras och resten tillägges, skall produkten
vara lika med dividenden. T. ex.
Addera
Snbtrah.
J43876 4842 4842)271152(56
)39562 56 24210-
j83438 29052 29052
/39562 24210 29052
43876 271152
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
