Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genom nya bestämmelserna ieke förändrade räknesystem.
Tid-räkning-,
1 sekel = 10 decennier.
1 decennium = 10 år.
1 Ar är 365 dagar, 5 timmar,
48 minuter och 49 sekunder,
som indelas i 12
kalendermånader eller 13
veckomå-nader, d. v. s.52 veckor, hvarje
vecka med 7 dagar, hvarmed
menas dygn; men vid frågor
om intresseräkningar antages
år = 12 månader.
! 1 månad = 30 dagar.
1 dag indelas i 24 timmar,
j 1 timme = 60 minuter,
j i minut = 60 sekunder.
Stycketal s-räkning;.
i 1 stortusende = 1,200 stycken.
1 storhundrade = 120 stycken.
1 gross = 12 dussin.
! 1 dussin = 12 stycken.
1 val = 20 kast.
j 1 kast = 4 stycken.
’ 1 skock = 660 stycken.
i 1 timmer = 4 decker.
1 decker = 10 stycken.
1 tjog = 20 stycken.
| 1 mandel = 15 stycken.
I 1 tolft = 12 stycken.
: 1 stig (kol) = 12 tunnor.
I 1 storstig = 18 tunnor.
| 1 bal (papper) = 10 ris.
j 1 ris = 20 böcker.
! 1 bok tryckpapper = 25 ark.
« skrifpapper = 24 ark.
« gråpapper = 20 ark.
1 Ar 1520, Kristian II . 12 Ar 1664, Karl XI . . . 534
15- « 1521, Gustaf I . . . 51-, J- « 1675, densamme . . 76+
2 « 1527, densamme . . 24 « 1715, Karl XII . . 96
3 « 1537, densamme . . 254 « 1752, Adolf Fredrik 98$
41 « 1542, densamme . . 35 « 1764, densamme . . 256
6" a 1585, Johan III . . 128 « 1777, Gustaf III. . 192
8 «< 1593, Sigismund . . 32 « 1800, Gustaf IV Adolf 288
ni « 1622, Gustaf II Adolf 48 « 1830, Karl Johan . 524 V
1 äldsta kända tider fans intet prägladt mynt, utan handeln skedde genom varubyte, och
såsom mellangift, äfvensom stundom till betalning, nyttjades släta stycken af silfver eller guld,
antingen i form af ringar eller stenar, af hvilka afhöggos sä stort stycke, som ansågs i värde
motsvara det öfverenskomna priset. Det äldsta svenska mynt som omtalas skall vara prägladt under
Olof Skötkonungs och hans son Anund Jakobs regeringar; men uppgifterna härom äro icke fullt
tillförlitliga. Det äldsta svenska myntnamn, som man med säkerhet känner, är mark, hvars
benämning uppkommit deraf, att ett sådant mynt i metall innehöll en lödig mark silfver. Detta
fortfor likväl icke länge, och fastän namuet bibehölls, förändrades med tiden värdet. Följande
visar huru många mark penningar som motsvarade en mark silfver under vissa år och regeringar:
Ar 1000, Olof Skötkonung
« 1140, Sverker..........
« 1260, Valdemar ....
" 1282, Magnus Ladulås
« 1350, Magnns Smek. .
« 1404, Erik XIII . . .
« 1450, Karl VIII . . .
« 1480, Sten Sture d. ä.
1 mark delades i 8 öre, 1 öre = 3 örtugar, 1 örtug = 24 penningar. Under Gustaf l:s första
regeringsår funnos ej större inhemska mynt än Örtug, men deremot hade redan länge en mängd
utländska begagnats, bland hvilka nämnas dalrar, gyllen, kronor, dukater, nobler och portugaleser.
Skilling var redan i äldre tider ett gångbart hanseatiskt, danskt eller norskt mynt; vitten,
rätteligen kvitten (albus, hvitt mynt) var äfven kommet från hansestäderua eller Danmark; styver (icke
styfver) var ett af gammalt här gångbart holländskt skiljemynt, och slant var ett pregladt
skiljemynt af koppar, lika med 1 öre. Ar 1521 lät Gustaf slå klipping, ett fyrkantigt klippt mynt,
från början danskt, samt fyrk, till värde lika med 4 öre. Ar 1524 slogs öre, 1537 markstycken
och 1574 ett rundt mynt, lika godt och stort som tyska dalrar, och kallades riksdaler, äfven
ortsdaler, emedan \ deraf kallades ort. Benämningen daler är ett förvandladt sammandrag efter
ett tyskt mynt. som präglades uti Joachimsthal i Böhmen, och kallades Joachimsthaler, hvaraf
ännu ett gångbart tyskt mynt heter Thaler. Den 7 januari 1605 reglerades svenska myntet:
daler och riksdaler hade då lika värde, som bestämdes till 4 mark. Penning, som också var ett
pregladt mynt, jemte öre och mark, blefvo mest gångbara i rörelsen, der riksdaler sällan syntes.
Ar 1625 började Gustaf II Adolf slå mynt af koppar, daler, mark oeh öre, och derigenora
uppkom tre slags daler: den gamle riksdalern, vanligeu kallad ortsdaler, eller slagendaler, samt daler
silfvermynt och daler kopparmynt, äfvensom öre i både silfver och koppar. 1 början var
silfver-och kopparmynt af lika värde; men genom kungl. brefven af den 26 aug. samt 4 och 11 dec.
1633 stadgades, att kopparmynt skulle gälla hälften mot silfvermyntet; Ar 1643 nedsattes ytterligare
kopparmyntet, så att 2^ daler skulle gälla lika med 1 daler silfver, och genom kungl. plakatet
af den 27 oktober 1666 stadgades det sedermera bibehållna förhållandet, att på 1 daler
silfvermynt räknades 3 daler kopparmynt. Ar 1664 bestämdes en ny myntordning, deri riksdaler skiljes
från daler, mark och öre eller runstycken, som de äfven kallades, och de tre senare jemte karolin,
ett silfvermynt som gälde 2 mark eller en half daler, blefvo de i rörelsen gångbara mynten, hvilket
sedan fortfor till den 26 november 1776, då räkningen i riksdaler, skilling och runstycken specie
påbjöds att taga sin början med påföljande året och allt annat mynt utlystes. Af de efter denna
grund preglade mynten började ^ riksdaler sedan kallas plåt, f rdr tolfdalersstycke och TV rdr
sexmarksstycke.
Från början skulle hvarje mynt innehålla sitt fulla värde i metall; att detta icke fortfor
synes af hvad ofvanför är anfördt om mark, och att samma förhållande var med andra mynt blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
