Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1625 vägde en 6 dalers plät 16 st. st. v.
1634 « « 12 «
1661 « « 10f« «
1675 « « 8 «
1710 « « 6*« «
1715 « « M« «
tydligt t. ex. af närstående uppgifter. Emellertid
och låtit sälja Kronan
för en daler silfvermynt;
derför slutar Hoppet
med Nu och Aldrig mer.
mottogs hvarje myntförändring med ovilja af
allmänheten, och det nödmynt, som under Karl Xll:s
tid, af brist på metall, utkom i de ännu synliga s. k.
mynttecken måste med maktspråk göras gällande.
Kungl. förordningarne om mynttecknen utkommo den
11 och 23 mars 1712. Kronan utgafs samma år;
Publien Fide (på spe kalladt «Görtzens kokerska«) 1716. Vett och Vapen 1717, Plicebus, Mars,
Saturnus, Jupiter, Mercurius samt Flink och Färdig 1718, Iloppet 1719, alltså efter Karl XII:s död;
ännu ett lär varit i fråga, kalladt Nu och Aldrig mer. Alla dessa hafva fordom blifvit
uppräknade på följande sätt:
Mars och Mercurius [ gör dig Flink och Färdig I
och du Saturnus, meä Vetl och VaPe"
»om inbillar d.g vara | som ffla handlat mot
lika god med Jupiter; | puUica Fide (allmän kredit)
Ar 1719, kort efter haron Görtz’ afrättande, utkom en förordning om dessa myntteckens
nedsättande från en daler silfvermynt till ett öre kopparmynt, till otaliga medborgares stora förlust.
Obeqvämligheteu af sådant mynt, der t. ex. vid en markuadsresa ett särskildt lass var
nödvändigt för att kunna medföra behöfliga penningar, blef likväl slutligen erkänd, och år 1661
började första gången pappersmynt utgifvas. Under loppet af fyra år ntgafs emellertid så mycket
sådant mynt, att det vida öfversteg i banken befintliga metallvärdet, och då det således ej kunde
inlösas, försvann dess kredit och dess utgifvande måste upphöra. Detta blef sedan åtskilliga gånger
förhållandet. En betydlig statsskuld, som genom krig och andra omständigheter blifvit riket
åsamkad, skulle godtgöras, och för detta ändamål inrättades år 1789 Riksgäldskontoret, som häraf
fick sitt namn, jemte rättighet att äfven ntgifva sedelmynt. Detta gälde i början lika med bankens
speciemyut och mottogs begärligt i allmänna rörelsen-, men då ingen fond fans för
riksgäldssed-larnes inlösen, utan denna var anvisad på en osäker framtid, kunde dess kredit ej fortfara. Vid
1800 års riksdag beslöts att ltiksgäldskontorets sedlar skulle inlösas af banken, mot en rabatt af
33|j procent, alltså med två tredjedelar af deras värde. Detta beslut stadfästades af konungen
den 4 november 1802 och utfördes 1803, från hvilken tid vi alltså datera uppkomsten af räkning
i riksgäldsmynt, hvilken, eget nog, för sin mera lätta vexlingsmetod snart blef antagen i det
allmänna lifvet framför den förr brukliga bankoräkningen samt alltsedan fortfarit och äfven blifvit
lagd till grund för den nya räkningen i riksmynt och den nyaste i kronor.
Från och med 1777 till 1809 förblefvo bankens sedlar i nästan orubbadt värde; men derefter
förändrades af åtskilliga orsaker förhållandet så, att dessa sedlar föllo till mindre än hälften af
nominalvärdet, och en mångårig brydsamhet uppstod för myntets reglering. Vid 1830 års riksdag
beslöts och den 1 mars samma år sanktionerades af konungen en ny myntfot, enligt hvilken 2$
riksdaler af bankens sedelmynt skulle gälla lika med 1 specieriksdaler. Riksgäldssedlarne följde
samma öde, i mån af deras gällande värde, och dessa blefvo sedermera indragna samt upphörde
med 1845 års utgång att gälla som mynt i allmänna rörelsen.
Olll mått. Sug-aln för hrädsågning är 2 alnar lång; denna användes på det sätt, att först
mätes med den stockens tjocklek och sedan längden med den som är öfver, hvarje mått kalladt en aln.
Harfvel eller haspel lör spunnet fabriksgarn skall vara 24 aln i omkrets, hvarje knäpp eller
passma innehållande 100 trådar och hvarje härfva eller hel sträng, af linnegarn 16 knäpp (4,000
alnar) och af bomulls-, klädes-, filt- och redgarn 12 knäpp (3,000 alnar).
Åker, äng och skog mätas fortfarande ofta med tunnland. 1 geometriskt tunnland är 14,000
qvadratalnar = 56,000 qvadratfot = 32 kappland; 1 kappland = 437^ qvadratalnar = 1750 qvadratfot.
Ved mätes pr famn. 1 famn är 4 alnar lång och 3 alnar hög; löfved skall vara 1^ aln, och
barrved 1J aln lång, och innehåller alltså löfveden 15 och barrveden 18 kubikalnar pr famn. Eu
parm hö är 4f aln lång, 4f alnar bred och 3J aln hög = 84gf kubikalnar. 1 aln = 2 fot.
Rörande mått, mål och vigt inom Sverige för äldre tider finnas derom inga tillförlitliga
uppgifter; sannolikt begagnades sådana på olika ställen efter hvars och ens godtfinnande. Det första
hufvudsakliga stadgande i denna väg, som af regeringen blifvit utfärdadt, intogs i regementsformen
af den 9 april 1540 och förnyades i 1555 års artiklar, daterade den 30 maj, af innehåll, att
»enahanda aln, mått och vigt skulle öfver hela riket begagnas«. Detta beslut sattes likväl i
utöf-ning på eget sätt, då ett mandat af den 7 maj 1605 anordnade olika vigter för bergslager,
uppstäder och stapelstäder, och ett påbud af den 12 maj 1634 föreskref att uppstädernes vigter skulle
vara olika i mån af afståndet från närmaste stapelstad; meningen var, att öfvervigten skulle
motsvara transportkostnaden till det ställe, der förnyad vägniug skedde med lättare vigt. Plakatet
om mått, mål och vigt af den 10 mars 1665 stadgar, att olikheten mellan uppstädernas vigter
skulle afskaffas: att skålvigter skulle allmäuneligen begagnas, och betsman och s. k. pyndare (ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
