Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om på 13 veckor betalas 15 öre i ränta för 25 kr., huru stor är då
procenten? Svar: 2f procent.
En summa af 1350 kr. har efter 5 procent gifvit i ränta 90 kr., huru
lång tid har den varit utlånad? Svar: 1 år 4 månader.
Hvad blir intresset på 15 kr. 75 öre från den 4 Juni 1871 till den 8
Augusti 1878 efter 6 procent med bevillningsafdrag = 5,7 procent.
Svar: 6 kr. 44,3 8 5 öre.
Hvad gör ränta på ränta å 6000 kr. från den 24 Eebruari 1872 till den
19 Oktober 1873 efter 5 procent, då räntan lägges till kapitalet livar sjette
månad? Svar: 510 kr. 70-ffcoxe.
A. har köpt ett parti varor för 8000 kr. och säljer dem för 9680 kr., huru
många procent förtjenar han? Svar: 21 procent.
Om en egendom afkastar 8 i procent af värdet och inkomsten utgör 786 kr.
25 öre, hvad är då egendomens värde? Svar: 9250 kr.
Huru många procent äro gifna, när man för 9000 kr. kapital betalat 720 kr.
i ränta? Svar: 8 procent.
Huru länge skall ett kapital vara utlånadt å 9 procent för att i intresse
gifva lika mycket som kapitalet? Svar: 11 år 1 månad 10 dagar.
A. har af 13. emottagit varor till försäljning, med löfte att erhålla 15
procent af hvad som efter en viss tid är försåldt; vid inventeringen befinnas varor
afsatta för 423 kr., hvad skall då A. betala? Svar: 359 kr. 55 öre.
TJtredda sterbhuset efter fru A. visar en behållen tillgång af 17486 kr., men
ett testamente finnes, uti hvilken den aflidna bestämt 8 procent af sin
qvar-låtenskap till förmån för en flickskola och 5 procent åt församlingens fattigvård;
huru mycket finnes qvar åt arfvingarne? Svar: 15212 kr. 82 öre.
Mtabatf. Detta är äfven ett slags intresse, men får denna benämning, då
det afdrages på förskottsvis utbetalda penningar. T. ex. A. köper en egendom
af 13. för 4,500 kr., mot vilkor att betala 1,000 kr. genast och återstoden om
ett år; men sedan affären är uppgjord, erbjuder sig A. att strax betala hela
summan, mot vissa procents afdrag, motsvarande hvad A. anser sig kunna på
annat håll förtjena med dessa medel under samma tid. B. antar tillbudet, och
afdraget bestämmes till 6 procent. Detta afdrag kallar man rabatt; men
benämningen är i vissa fall oriktig, emedan ett dylikt afdrag kan ske efter två
olika beräkningssätt: rabatt är då 6 procent afdragas från 106; men om 6
procent afdragas från 100, heter afdraget disconto, äfven kalladt decort. I bägge
fallen sker uträkningen genom regula de tri, efter samma grunder, som för
intresseräkning äro anförda. Uppställningen sker så här:
Eör rabatt: 106 : 3500 = 6 : x. För disconto: 100 : 3500 = 6 : x.
Om dessa upplösningar uträknas, finner man, att 6 procents rabatt på
of-vannämnda summa blir 198 kr. 11 öre, men 6 procents disconto är 210 kr. När
dessa subtraheras från hufvudsumman, blir hvad som skall betalas i förra fallet
3301 kr. 89 öre, men i senare fallet 3290 kr.
Rätta betalningssumman kan likväl lättare fås direkt utan subtraktion, om procenten beräknas
genast vid uppställningen. Både första och tredje rummet har då 100; vid beräkning af rabatt
Rabatt: 106 : 3500 = 100 : x; Diskonto: 100 : 3500 = 94 : ?HM f°”‘" rummets
tal med procenten,
men vid diskonto minskas tredje rummets tal med procenten. Upplösningen af förevarande
uppställningar skall visa samma resultat, som ofvanför erhållits genom facits subtraktion från
hufvudsumman.
Benämningen disconto nyttjas väl hufvudsakligen mest vid afdraget af vexlar, som innan
för-fallotiden transporteras från en person till en annan: men den är äfven vid sådana som ofvan
anförda fall den enda rätta, sä framt man ej föredrar det ännu mindre vanliga ordet decort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
