Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfningscxempél:
En revers å 4,416 kr. är utstäld att betalas om 5 månader ocli 10 dagar,
men fordringsegaren vill afstå 8 procent, om lian kan få penningar genast; huru
mycket skall lian hafva?
Svar: efter rabatt 4,264 kr. 38 öre; efter disconto 4,258 kr. 99 öre.
R. köper ett parti varor för 3,150 kr. på 9 månaders tid, men vill betala
dem genast emot 12 procent pro anno (för år räknadt); huru mycket bör han
då betala?
Svar: efter rabatt 2,889 kr. 91 öre; efter disconto 2,866 kr. 50 öre.
En revers, förfallen att betalas om 8 månader, infriades efter 4 månader
med 800 kr., på huru stor summa var reversen utstäld, då rabatten beräknats
efter 6 procent pr anno? Svar: 816 kr.
Obs. Att i sädana exempel, der pro anno namnes, tid tillika ingår i räkningen.
Jigiu. Dermed förstås mellangiften på tvänne myntslag, som bägge äro å
en ort gångbara, men af olika värde, såsom t. ex. i Ryssland silfver- och
pappers-rubel. I en del länder är agio i lag faststäldt, men i andra deremot
föränderligt, beroende af ett större eller mindre behof af det ena eller andra
myntet.
Yexelhwra är förhållandet emellan olika länders myntslag;
föränderligheten i myntens värde till hvarandra har sin hufvudsakliga grund i varuhandelns
olika gång, men kan äfven härleda sig från större eller mindre tillgång på det
ena eller andra myntslaget. Ett främmande mynt är i sådana frågor att anse
alldeles lika med en handelsvara, hvars pris ömsom stiger eller faller.
Kursnotering är alltså detsamma som uppgift på huru mycket ett utländskt mynt för
närvarande kostar, betaldt med det lands mynt, i hvilket man befinner sig.
Sådana uppgifter införas vanligen två gånger i veckan uti tidningarne, för de
länder, med hvilka de flesta affärer underhållas, och derigenom blir det möjligt
för hvem som så önskar att få veta ett sådant mynts värde vid hvilken tid
som helst; myntens rörliga agio kan äfven på samma sätt inhemtas.
Uträkningen af ett mynts värde sker genom enkel regula de tri, på samma sätt som
annat varuvärde; t. ex. jag erhåller en vexel å 352 pund sterling, och jag ser
att kursen på London är 18 kr. 16 öre, huru mycket har jag då i svenskt mynt?
Uppst. 1 : 352 = 1816 : x. Svar: 639232 öre = 6392 kr. 32 öre.
Erån Tyskland hafva varor anländt, hvilkas faktura uppgår till 2685
Riksmark, huru mycket skall då betalas i svenskt mynt, då 100 Riksmark gälla 88
kr. 89 öre? Svar 2386 kr. 70 öre.
En bestämd enhet tinnes för alla mynt, och denna är 1 mark kölnisk fint silfver, motsvarande
9 tViVtt svenska silfverspecier eller 36 kr. 64$ öre svenskt riksmynt. De myntstorheter, som i
olika länder blifvit efter denna enhet bestämda, förändras icke och kallas myntens pari eller al
pari samt hafva, med uteslutande af större bråk, blifvit följda vid de i tabellerna å sid. 83—87
anförda utländska mynt. De ömsom stigande och fallande vexelmynten hålla sig alltid omkring
det bestämda al pari, och detta benämnes derför äfven vexelkurs.
Vexel är ett slags skuldförbindelse, som utgifves i stället för kontanta penningar, och som
vanligen bör af annan person inlösas för utgifvarens räkning. Utfärdas blott en sådan förbindelse
på någon summa kallas denna tolavexel, men ofta utfärdas två eller flere dylika, hvilka då få
namn derefter, såsom primavexel, sekundavexel o. s. v., hvilket på hvar och en står utsatt; då en
primavexel inlöses, äro de öfriga utan kraft och gälla blott såsom qvitto i vexeltagarens hand.
Vexel utfärdas antingen ä vista, när den betalas vid uppvisandet, a sigt, när den betales viss tid
efter uppvisandet, eller ä dato, när den betalas antingen på viss i vexeln utsatt dag eller ock
viss tid efter utgifuingsdagen. Uti affärsspråket kallas en vexels utgifvare trassent, emottagaren
r emittent och den, som är skyldig inlösa densamma trassat. Remittent kan endosser a vexeln,
d. v. s. öfverlemna eller transportera den på annan, antingen viss man eller ordres, eller ock
till innehafvareu genom att blott teckna sitt namn å baksidan, hvilket senare kallas in blanco;
i båda fallen ikläder sig endossenten ansvar för vexelns inlösen såsom för egen skuld, till följd
hvaraf en vexel, som eger flere endossenter, blir begärligare och stundom antages mot lägre
disconto. En vexel har större bindande kraft än annan skuldförbindelse, då densamma lagligen
bevakas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
