Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Begreppet djur t. ex. är kännemärke för begreppet häst; men det förra har större omfång
än det senare. Begreppet häst har en mindre sfer än begreppet djur, emedan det senare i sig
»omfattar alla hästar och ännu mera dertill. Ju flere kännemärken ett begrepp eger, desto större
är dess innehåll; således har t. ex. begreppet rofdjur större innehåll än begreppet lejon. Begrepp,
som ej innehålla några kännetecken, t. ex. enhet, kallas absolut enkla, då deremot de, som innehålla
flere sådana, kallas sammansatta, t. ex. triangel, hvars kännetecken är figur och tresidig.
Begreppens qvalitet. Begreppen kallas mörka (obscura) då de först medels
bibragt förklaring kunna fattas; icke mörka då de utan sådan äro fattliga. De icke
mörka äro antingen tydliga, då med sjelfva begreppet kan uppgifvas äfven dess
kännetecken, eller otydliga, i motsatt fall. Då tydligheten kan frambringas genom
upplösning af begreppet, benämnes det analytisk tydlighet; men sker det genom
sammansättande af de gifna kännetecknen, kallas det syntetisk tydlighet. Man
kallar ett begrepp klart, då man Yäl kan skilja det från andra, men icke
uppgifva dess kännetecken; stundom finnas inga sådana, men om de finnas och jag
likväl ej kan skilja dem från hvarandra, kallas begreppet oredigt.
Om jag har hört beviset på en sats och äfven förstått detsamma, kan likväl något återstå,
som hindrar mig att bli öfvertygad om sanningen deraf; detta tvifvelsmål gör begreppet mörkt,
så läuge ingenting förekommer; som fullkomligt utreder förhållandet. Om t. ex. någon visar mig
-en blomma, men jag ej har några kännetecken, som förvissa mig att det verkligen är den som
har det nppgifna namnet, så är mitt begrepp derom mörkt. — Gemene man har ofta begrepp om
rätt och orätt, men kan icke uppgifva deras kännetecken, hvarför hans begrepp är otydligt, då
det för filosofen, som kan säga hvad lätt och orätt är, är tydligt. — Om jag t. ex. upplöser
begreppet menniska i dess kännemärken, djur och förnuftig, får jag en analytisk tydlighet, men om
jag äf kännetecken sammansätter ett begrepp, blir detta syntetiskt tydligt; detta senare är
fölhållandet med alla sjelfgjorda begrepp. — Begreppet evighet är klart, ty det skiljer sig från alla
andra, ehuru inga kännetecken’ derpå kunna uppgifvas. — Om religionen hafva många ett oredigt
begrepp, emedan de ej kunna uppgifva dertill hörande kännemärken, fastän sådana finnas.
Begreppens förhållanden. Då ett begrepp icke kan fattas utan i förening
med ett annat, kallar man detta dess förhållande. Ett begrepps öfverensstämmelse
med tankelagarna kallas logisk eller formel sanning; öfverensstämmer det tillika
med föremålet, har det materiel sanning. Begrepp äro enahanda (identiska), om de
hopfalla i ett medvetande; olika om de icke hopfalla deri. Der det ena kan
begagnas i stället för det andra kallas de vexelbegreyp. Ett begrepp med en
större sfer än ett annat kallas, i förhållande till detta, slägte (genus), högre eller
vidsträcktare, det senare benämnes art (species), trängre eller underordnadt
(subordi-natus); de lägre, som höra till sferen eller innehållet af samma vidsträcktare
begrepp, kallas sins emellan koordinerade. Begrepp som låta förena sig benämnas
öfverensstämmande, förenliga (consentientes); de åter som icke sammanstämma kallas
motsatta, oförenliga (oppositi); dessa senare äro antingen motsägande (kontradiktoriska)
•eller stridiga (konträra). Ett begrepp, hvarigenom något antages ’éx jakande (realitet),
•och om något icke antages nekande (negation). Äfven kan ett begrepp vara möjligt,
verkligt, nödvändigt eller omöjligt, icke verkligt, tillfälligt.
Begreppet far kan icke antagas annat än föreuadt med begreppet barn, hvilket uttrycker dess
förhållande, och de bägge sakerna kallas förhållandets lemmar. — En figur med tre sidor är-ett
’logiskt saunt, men en fyrkantig vinkel ett logiskt falskt begrepp. Ett fyrkantigt torn är ett logiskt
sannt begrepp; men menas något visst toin kan det vara materielt falskt, i händelse detta är rundt,
•och blir äfven logiskt falskt på samma gång dess runda form förutsättes. — En triangel och en
tresidig figur äro enahanda begrepp, och som det ena kan begagnas i stället för det andra, äro de
sinsemellan vexelbegrepp; men djur och menniska äro endast till en del identiska och äro således
icke vexelbegrepp. — Begreppet naturkropp är vidsträcktare än begreppet djur, som åter är högre
än häst o. s. v. Begreppen fyrfotad, fågel, fisk o. s, v. äro alla koordinerade under det
vidsträcktare begreppet djur. — Begreppen jord och åker äro förenliga, tv de kunna förenas i en
föreställning, åker-jord; men träd och sten äro oförenliga. — Motsägande äro de som blott
upp-häfva hvarandra, såsom rund och icke rund; stridiga de som derjemte antaga något annat, såsom
förmögenhet och skuld, ty skuld innebär ej allenast icke-förmögenhet, utan ännu mera dertill. —
Dödlighet är ett jakande, odödlighet ett nekande begrepp; ett nekande begrepp förutsätter alltid det
jakande, hvaraf det är cn förnekning. — Om uti ett begrepps kännemärken (materie) ingenting
finnes som hindrar dess antagande, kallas det möjligt; är det redan antaget, kallar man det verkligt,
och måste det antagas, benämnes det nödvändigt. För öboarne i Söderhafvet t. ex. är begreppet
logik möjligt, för oss verkligt; för att fatta begreppet dygd är begreppet fri vilja nödvändigt, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
