- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
120

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det förra kan ej finnas utan det senare. Emot de möjliga begreppen stå de omöjliga motsatta p
emot de verkliga de ej-verkliga och emot de nödvändiga de tillfälliga.

©#»• otmtömemi. Den förståndets verksamhet, hvarigenom en viss
föreställning (predikat) tillägges en annan föreställning (subjekt) såsom dermed förenlig
eller icke förenlig, kallar man omdöme. Ett omdömes materia äro de
föreställningar, hvilkas förenlighet eller oförenlighet det uttalar; dess form är sättet huru
ett af dessa uttalas.

Alla menniskor äro dödliga är ett omdöme, ty det utsäger att dödlig står i sådant förhållande
till menniska, att de båda låta förknippa sig till enhet i medvetandet. Omdömet denna dag är
varm tillägger väl en dag egenskapen varm, men förutsätter att i sferen dagar de finnas, som icke
låta förbinda sig med denna egenskap till enhet i medvetandet. — Uti omdömet: rosen doftar af
vällukti äro ros och vällukt omdömets materia, och föreställningen att ros låter förena sig med
vällukt, såsom kännetecken i en enhet uti medvetandet, är formen för detta omdöme.

Omdömens qvantitet bestämmes utaf om de äro enskilta, inskränkta eller
allmänna, d. v. s. huruvida de sträcka sig till ett, liera eller alla föremål af
subjektets omfång; hvartill kommer om de äro enkla eller sammansatta samt bestämda
eller obestämda.

Denna sten är hård är, ett enskildt, några menniskor äro lärda är ett inskränkt och alla
blommor äro växter, är ett allmänt omdöme. Der qvantiteten är uttalad kallas omdömet
beteck-nadt (definit), men der så icke är benämnes det obetecknadt (indefinit) och gäller för allmänt,
t. ex. menniskan är ett ändligt väsen, i stället för alla menniskor äro ändliga väsen; om det regnar,
blir det vått, i stället för alltid, så ofta det regnar, blir det vått, o. s. v. — Luften är kall, är
ett enkelt, och luften är kall, men frisk, är ett sammansatt omdöme. De sammansatta delar man
i öppet och doldt sammansatta, t. ex. blott Gud är allsmäktig, är ett omdöme, doldt sammansatt
af de tvänne: Gud är allsmäktig; intet väsende, som icke är Gud, är allsmäktigt.— Ett omdöme
kallas bestämdt, då grunden tillika anföres, t. ex. der solen skiner, är det ljust.

Omdömens qvalitet består uti deras egenskap att vara antingen jakande
(affirmativa) eller nekande (negativa).

Himlen är klar är ett jakande och himlen är icke klar ett nekande otndöme. Ser man vid
ett omdöme på qvantitet och qvalitet tillika, så erhåller man tvänne grader af jakande och nekande
omdömen; t. ex. alla menniskor äro dödliga, är ett allmänt-jakande ocA ingen menniska är odödlig,
ett allmänt-nekande; några nätter äro kalla, är ett inskränkt jakande och några nätter äro
ickekalla, ett inskräukt-nekande omdöme.

Omdömens relation, hvarmed förstås förhållandet emellan omdömena, är
antingen inre (relatio interna) eller ijttre (relatio externa).

En relation är inre, då den ena förestäluingen innehålles uti samt antages i och med den
andra, eller med andra ord, är kännetecken till den andra, t. ex. stenen är tung. Då genom ett
omdöme bestämmes om den ena föreställningen ur kännetecken af den andra eller icke, kallas
omdömet kategoriskt. — Relationen är yttre, då den ena föreställningen antages blott genom den
andra. Stå de till hvarandra såsom grund och följd, är omdömet hypotetiskt, t. ex. det som växery
blir större; stå de åter blott i gemenskap med hvarandra, utan något, närinare beroende, är
omdömet disjunktivt, t. ex. hästen är hvit eller icke hvit

Omdömens modalitet är deras indelning i problematiska, då de antaga något
såsom möjligt, assertoriska såsom verkligt, och apodiktiska såsom nödvändigt.

Omdömet: mannen kan vara stark, är problematiskt, såsom blott antagande en möjlighet;.
vattnet är klart, är ett assertoriskt omdöme; en triangel måste hafva tre vinklar, är apodiktiskt,
emedan det senare är ett nödvändigt vilkor för det förra.

Omdömen öfver samma ämne (materia) men af olika qvantitet, kallas
subalternerade. Det som har större omfång får namn af subalternerande, det af mindre
omfång subalterneradt. Till qvaliteten äro så beskaffade omdömen antingen
samman-stämmiga eller motsatta.

Alla stjernor lysa klart, är ett subalternerande omdöme; några stjernor lysa klart, är åter
ett subalterneradt. — Alla somrar äro varma, och ingen sommar är icke varm, äro
samman-stämmiga omdömen. Motsatta äro antingen kontradiktoriskt motsatta, t. ex. alla somrar äro varma,
och några somrar äro icke varma; eller konträrt motsatta, såsom alla somrar äro varma och
ingen sommar är varm.

Då lagarne för tänkandet i allmänhet tillämpas på omdömen, uppkomma
följande grundreglor: l:o. Intet föremal kan tilläggas ett kännetecken som strider mot

dess egenskaper. 2:o. Vid hypotetiska omdömen måste försatsen innefatta en tillräcklig
grund för eftersatsen. 3:o. Af tvänne hvarandra motsägande kännetecken måste ett
nJltid fm-nnnn fÖrmZDt___________________________________________________________________________

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rcskol3/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free