Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Annu ett par bevis på jordens rörelse och de öfriga himlakropparnes stillastående, hvad
beträffar deras synbara dagliga gång, må här anföras.
Den harmoni, som råder i hela skapelsen, ger oss ej allenast rättighet, ntan ålägger oss
äfven såsom skyldighet att tro, det samma lagar, en gång af den Allsmäktige stiftade och ordnade,
öfverallt äro rådande. På denna grund kunna vi lätt inse orimligheten af att alla de för oss
synliga verldskropparne, af hvilka många äro ojemförligt större än vår jord, skulle hvarje dygn
göra en resa omkring densamma, hvartill skulle behöfvas en hastighet så stor, att den ej en gång
kan tänkas och alltså strider emot skapelsens lagar, och att föreställa oss olika sådana för
särskilda delar af skapelsen, dertill ha vi hvarken skäl eller rättighet. Några sifferuppgifter skola
för den, som fått och vill begagna någon tankeförmåga, göra detta tydligt. En nyss utskjuten
kanonkula går 600 fot på en sekund, eller omkring en svensk mil hvarje minut. Öm en sådan
alltid kunde bibehålla samma hastiga fart, så skulle hon likväl behöfva mer än 27 år för att
hinna från jorden till solen, mellan hvilka afståndet är 14,307,655 mil. Detta är likväl blott en
radie af den cirkel väg solen skulle göra omkring oss. Af geometrien veta vi, att en radie är
halfva diametern, och periferien 3,14 gånger diametern; således skulle solen på 24 timmar
till-ryggalägga en väg af minst 89,852,073 mil, på en timme 3,743,836, på en minut 62,397 och
hvarje sekund ej mindre än 1,040 mil (bråk oräknade), eu hastighet som kan sättas på papperet
och uttalas, men icke tänkas verklig, emedan den, jemförd med kanonkulans fart, strider emot
hela den skapade naturen. Och likväl är solen, med undantag af månen och ett par planeter,
den himlakropp, som är jorden närmast. Den oss närmast varande fixstjernan är 200,000 gånger
längre bort än solen och måste således för att gå omkring oss på ett dygu göra en fart af öfver
208,000,000 mil i hvarje sekund; bland öfriga fixstjernor finnas de som äro flere millioner gånger
längre bort; hvilken hastighet skulle för dem behöfvas, för att för oss hvarje natt synas på sina
gifna banor?
Den förstockade tviflaren skall ännu skaka på hufvudet och, förvillad af utseendet, på hvars
felaktighet han ej vill tro, utbrista: »allt detta är ingenting annat än grundlöst prat, hvarmed
de s. k. lärde tro sig kunna inbilla den enfaldige hvad de behaga; det syns ju tydligt att himlen
är ett fast hvalf, liksom ett tält utspändt öfver jorden, på hvilket större och mindre lysande
punkter äro fastsattaj detta hvälfver sig hvarje dygn en’ gång omkring, och sådant kan lätt ske
utan den nämnda förskräckliga hastigheten.» — Låtom oss undersöka detta litet närmaTe: att
genom resor öfvertyga sig om falskheten i ett sådant påstående gifves kanske ej tillfälle, och derför
skola vi anföra ett annat bevis, hvars riktighet hvar och en kan undersöka. Om himlen vore
ett sådant rörligt hvalf öfver jorden, så skulle alla stjernor gå på samma sätt som solen, d. v. s.
upp i öster och ned i vester; så göra också de som vi se åt söder, men fäst liten uppmärksamhet
på dem vi se norrut, så blifver tanken snart annorlunda. Betrakta t. ex. den lätt igenkänliga
stjernbild, som kallas Stora Björnen, men allmänt är känd under namnet Carlavagnen. Om hösten
synes han en klar afton ungefär i nordvest; men i stället för att gå ned åt vester skrider han
först mot öster och sedan åt söder, d. v. s. gör under nattens lopp en cirkelbåge och synes på
morgonen högst på himmelen, ungefär midt öfver våra hufvuden. Huru skall detta förklaras,
om vi anse himmelen såsom ett hvälfvande tak, på hvilket stjernorna sitta fast?
Ännu skola måhända tviflare framstå och i brist på andra skäl till motsägelser upprepa den
af deras egen okunnighet förestafvade satsen, att det är omöjligt för någon menniska att veta
sådant. Tag då en almanacka och se efter hvad der står om solens och månens upp- och
nedgång, sol- och månförmörkelsers början, storlek och slut, m. m. d.; gif sedan akt piå verkligheten,
och allt skall punktligt inträffa så, som det åratal förut blifvit förutsagdt. Huru vore ett sådant
förutsägande möjligt, om himlakropparnes ställning och rörelser icke voro kända? Att de hafva
sin grund i en öfvernaturlig spådomskonst lär väl numera ingen tro. Då vi således blifva tvungna
att antaga såsom riktigt en stor del af hvad de stjernkunnige anföra, så finnes ingen af ett
tänkande förnuft gillad orsak att betvifla det öfriga.
Den all kunskap saknande naturmenniskan föreställer sig skapelsen på det sätt, att jorden
är ett faststående plan, hvaröfver himlen står som ett hvalf; ofvanpå detta hvalf har
Gudomligheten sitt säte, och dit få de flytta, som här saligen aflida. Dessa åsigter få stöd af vissa
uttryck i bibeln, då dennas bildliga framställningar tolkas efter bokstafven. Hvad det är för en
grund på hvilken jorden hvilar, eller hvad som kan befinna sig ofvanför himlalandet, derpå har
en sådan person aldrig tänkt; och att samtoa himlahvalf synes likadant rundt omkring jorden,
och således äfven på andra sidan midt emot våra fotter, det kan hans förstånd ej föreställa sig.
Att solen hvar morgon syns åt öster och på aftonen går ned åt vester, samt att månen och
stjernorna gå på samma sätt, fastän på andra timmar, allt detta se vi dagligen, och ingen lär betvifla,
att den sol och de stjernor vi se i dag äro desamma som syntes i går och alla dagar. Om jorden
nu vore stående på en fast grund, utan öppning under sig, huru skulle då alla dessa
himlakroppar efter ett dygn återkomma dit, der de förut syntes? Gå de osynliga tillbaka samma väg
under den tid vi icke se dem, eller finnas kanaler genom jordmassan, i hvilka de måste leta sig
fram för att på bestämd tid vara på sin plats? Intetdera af detta, och ingenting annat sådant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
