Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36-åriga observationer och undersökningar gaf han vika för några upplysta vänners och betydande
mäns trägna föreställningar och öfverlemnade åt den lärda verlden sina upptäckter i ett verk
med titel; De orbium coelestium revolutionibus, som i 6 böcker in folio utkom i Niirnberg ar
1543, endast några dagar före författarens död. Huru tillfredsställande Kopernicanska systemet
än var, vann det likväl i början få anhängare; en dess förklarade motståndare var en mycket
berömd dansk astronom vid namn Tycho, af adeliga Rrahe-ätten, född i Knudstorp i Skåne den
4 Dec. 1546, $löd i Prag den 13 Okt. 1601. Denne kunde väl ej undgå att raedgifva bristerna
i Ptolemæiska systemet, som oaktadt tillhjelp af epicykler o. d. ej öfverensstämde med
observationerna; men han ville likväl ej ingå på Kopernicanska satserna, utan upprättade ett eget system,
enligt hvilket jorden var orörlig och kring henne gingo innerst månen och derutom solen, kring
solen åter de då kände 5 planeterna, och ändtligen hela fixstjernhimmelen kring jorden, den
han vägrade en daglig rörelse kring sin axel. Detta system, som bär namn af det Tychoniska,
är vid minsta eftersinnande så stridande mot en sund fysiks första och enklaste grunder, att det
aldrig sknlle omnämnas, derest det ej vore uppgifvet af en sådan man som Tycho Brahe, som
ostridigt är en af de största praktiska astronomer, som någonsin lefvat, och hvilken denna
vetenskap har att tacka för oändligen mycket. Hans system qvarstår nu som ett bevis, att äfven de
största och utmärktaste personer kunna i vissa fall misstaga sig om det rätta. En värdig elev
af Tycho Brahe, Johan Kepler, född i Weil i hertigdömet Wiirtemberg den 27 Dec. 1571, död i
Regensburg den 15 November 1630, var den förste, som fann, att himlakropparnes banor icke
äro cirkelformiga utan elliptiska, hvarigenom vissa felaktigheter i Kopernicanska systemet blefvo
afhjelpta och alla i hela skapelsen synliga rörelser kunde punktligt bestämmas. Att så vigtiga
upptäckter sknlle väcka det påfliga presterskapets hat var sa mycket naturligare, som de hotade
att rubba dess på okunnighetens och vidskepelsens mörker grundade välde öfver folket.
Kopernicanska läran om verldsbyggnaden fördömdes såsom kättersk och gudlös. Såsom ett bevis på
deras raseri omtalas bland andra exempel huruledes den verldskunnige Galileo Galilei, född i Pisa
den 18 Febr. 1564, blef en martyr för denna lära. Med tillhjelp af de då nyligen uppfunna
tuberna gjorde han flere vigtiga upptäckter, såsom solens fläckar, månens ojemnhe’ter, Venus’
af-och tilltagande samt Jnpiters månar, jemte bekräftande af jordens rörelser. För allt detta blef
han år 1615 instämd till det sig så kallande »heliga Officium». Inseende omöjligheten att spjerna
mot udden, återkallade han för sken skull hvad ban sagt och slapp derigenom ur fängelset 1616.
Hans kraftfulla och för sanning och upplysning lifvade ande kunde likväl ej undertryckas, och
sedan han utgifvit några dialoger, uti hvilka han satte Kopernicanska systemet i full dager, måste
han för andra gången inställa sig vid det heliga Officium den 23 Juni 1632, der han dömdes att
tillbringa sin öfriga lifstid i fängelse och till vinnande af förlåtelse för sina »grofva brott» hvarje
dag genomläsa konung Davids botpsalmer, så framt han ej ville afsvärja sina »villfarelser». För
att bli i tillfälle att ytterligare gagna menskligheten, Ijvilket i fängelset var omöjligt, lät han
beqväma sig att med knä på jorden och handen på bibeln afsvärja sanningen, såsom orimlig, falsk
och kättersk. Man berättar, att sedan han uppstått från denna det menskliga förnuftet och den
tidens religionslärare förnedrande akt, skall han stampat mot jorden och sagt: hon röres ändå.
Han slapp väl sedan ur fängelset, men blef förbjuden att lerana det florentinska gebitet. Af
sorg öfver dessa förföljelser, i förening med träget arbete, förlorade han sedan synen och dog
tre år derefter, 1642, i Arcetri. Först på 1600-talet, sedan påfliga väldet fått dödsstöten och
en sannare religions ljus hunnit utsprida sig öfver menskligheten, blef Kopernicanska systemet
allmännare erkändt och antaget samt är af alla senare atjernkunnige bekräftadt såsom det enda
riktiga.
De i föregående omtalade astronomer hafva, som häraf synes, alla på hvar sitt sätt gjort
epok i denna vetenskap. Såsom häruti upptagande ett utmärkt rum förtjenar äfven anföras
presidenten i Kongl. Engelska Societeten, professorn och riddaren Isak Newton, född i
Wools-thorpe i Lincolnshire den 25 Dec. g. st. 1642, död i London den 20 Mars g. st. 1727. Han
var väl icke egentligen astronom, men genom vigtiga upptäckter i matematiken och
naturvetenskaperna gjorde han mycket klart, som före honom var obegripligt. Han såg en gång ett äpple
falla ned från ett träd, och af denna enkla anledning väcktes hans tanke på tyngdlagarne, hvilka
han snart fann vara verkan af attraktionskraften. Genom uträkning kom han till visshet om att
månen och öfriga himlakroppar följa samma lagar, och grundläde sålunda det alltsedan gällande
begreppet om det samband, som tillhopabåller verldskropparne och styr deras lopp, eller läran
om den allmänna gravitationen.
Många andra namn finnas, som illustrerats genom deras egares bidrag till den höga
ståndpunkt, på hvilken denna kunskap nu befinner sig. Utan att dermed förringa andra, vilja vi bär
nämna följande: Hipparchos, lefde i Alexandria 160 år före Kristus, lade förnämsta grunden till
de upptäckter, som Ptolemæus 300 år derefter fullständigare utförde. — Christian Huyghens, född
i Haag den 14 April 1629, död den 8 Juni 1695, har lemnat astronomien sitt ännu brukliga
noga afmätningssätt. af tiden, första upptäckten af Saturni ring och en af dess månar, samt första
anmärkningen om jordens afplattning vid polerna. — Edmund Halley, född i London den 8 Nov.
1656, död den 25 Januari 1742, utgaf 1705 en afhandling om kometers gång. hvilkens
förutsägelser också besannades. — James Bradley, född i Shireborn i England 1692, död såsom före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
