Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Himlahvalfvets indelning i stjern bilder gjorde igenkännandet af dess trakter
lätt, men var ej tillräckligt, emedan man äfven önskade något sätt att omtala
livarje särskild stjerna; för detta ändamål påfann en tysk astronom, Bayer, vid
början af 17:de seklet, att beteckna stjernorna inom hvarje konstellation med
bokstäfver ur grekiska alfabetet, så långt dessa räckte, och sedan med latinska.
Denna idé bar sedan blifvit följd och synes på himmelsglober och stjernkartor.
Dessutom hafva äfven blifvit upprättade s. k. stjernkataloger, der uti stjernorna
blifvit utmärkta med siffror, hvilka dock sällan finnas utsatta på någon karta.
De namn, som blifvit vissa stjernor tillagda, äro till största delen arabiska;
en del hafva flere namn. De allmännaste upptagas i följande förteckning:
Alamak, stjernan y i Andromedas fot.
Albireo, (d i Svanens näbb.
Alcor (Lilla ryttaren), en liten stjerna
nära mellersta i Stora björnens svans.
Aldebaran, a i Oxen, kallad Oxens öga.
Alderamin, cc i Cepheus.
Algenib, cc i Perseus, y i Pegasus.
Algol, (d i Perseus (Medusæ hufvud).
Älgorab, $ i Korpen.
Alioth, 6 i Stora Björn, l:a i svansen.
Alphard, cc i Yattenormen (hjertat).
Antares, a i Skorpionen (hjertat).
Arcturus, « i Bootes.
Athair, cc i Örnen.
Azimech eller Spica, a i Jungfrun (axet).
Bellatrix, y i Orion (venstra skuldran).
Benetnasch, cc i St. Björn (sist i svansen).
Beteigueze, v. i Orion (högra skuldran).
Capella, a i Kusken.
Castor,cc i Tvilling:ne(den norras hufvud).
Cynosura, a i Lilla Björn (polstjernan).
I)enéb, a i Svanens stjert.
Peneb Algedi, y i Stenbockens stjert.
Deneb Kallos, (d i Hvalfiskens stjert.
Denebola, fd i Lejonets svans.
Dubhe, cc i Stora björnen.
Enif, 6 i Pegasi hufvud.
Etanin, y i Drakens hufvud.
Gemma, a i Norra kronan (juvelen).
Ilyades, en stjernflock i Oxens hufvud.
Kochab, i Lilla björn (kallad den klara).
Markdb, cc i Pegasus.’
Marsic, d i Herkules (högra armbågen).
Megrez, stjernan d i Stora björnen.
Benkar, cc i Hvalfiskens mun.
Mer ak, (d i Stora björn.
Mesarthim, y i Väduren (örat).
Mira, O i Hvalfiskens hals.
Mirac, 6 i Bootes.
Mirach, (d i Andromedas gördel.
Mirzam, ($ i Lilla hundens hals.
Mirzam Sirii, (d i Stora hunden.
Mizar, £ i St. björn (mellerst i svansen).
Plejades. stjernflock i Oxen (sjustjernan).
Phachd, y i Stora björnen.
Pollux, fl iTvilling:ne (den södras hufvud).
Prcesepe, en stjernflock i Kräftan.
Procyon, a i Lilla hunden.
Ras-Algethi, a i Herkules (hufvudet).
! Ras-Alhague, (i i Ormkarlen (hufvudet).
Regulus, cc i Stora lejonet (hjertat).
Rigel, (d i Orion (venstra foten).
Scheat, (d i Pegasus, d’ i Vattumannen,
i Schedir, a i Cassiopea.
Sirius, cc i Stora hunden (Hundstjernan).
| Sirrah. cå i Andromeda (hufvudet).
Situla, X i Vattumannen (ämbaret)
Spica, a i Jungfrun (axet).
TJnuk, a i Ormen.
Vega, cc i Lyran.
Vindemiatrix, t i Jungfrun (högra handen).
Yed, ö i Ormkarlen (venstra handen).
Zubenelgemubi, (d i Vågen.
Zubenelgubi, L i Vågen,
i Zubeneschemali, o. i Vågen.
I Zubenhakrabi, y i Vågen.
Af första storleken äro endast 12 stjernor synliga i Sverige; dessa äro: Aldebaran i Oxens
panna, kallas äfven Oxens öga%, Røgullls i Lejonet, kallad Lejonets lijerta; Spica i Jungfrun,
kallad Jungfruns ax-, Antaros i Skorpion, kallad Skorpionens hjerta; Alphard i Vattenormen,
kallad Vattenormens hjerta-, Sirius i Stora hundens nos; Vega i Lyran; Arcturus i Bootes;
Capella i Kusken; Beteigueze i Orion» östra axel; Rigel i Orions vestra fot; Procyon i Lilla
hunden. — Man räknar på hela himmelen stjernorna af l:sta storleken till 20, af 2:dra till 65,
af 3:dje till 190, af 4:de till 425, af 5:te till 1,100 och af 6:te till 3,200; således de, som
kunna med blotta ögonen varseblifvas, till omkring 5,000. De, som endast kunna ses med
till-hjelp af synrör, kallas stundom teleskopiska stjernor, och deras antal stiger med klassens högre
ordningsnummer. Så antagas de, som tillhöra 7:de klassen, till 13,000, 8:de klassens till 40,000,
9:de till 142,000 o. s. v. Det är naturligt, att dessa sifferuppgifter icke få antagas efter
matematisk noggrannhet, utan betraktas såsom uppgifvande ungefärliga antalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
