Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i något rörligt föremal, t. ex. korken i en bntelj, men i en ställning som lutar lika mycket som
figurerna här på teckningen, så att kulan i denna ställning sväfvar fritt i luften. Ställ sedan ett
brinnande ljus på ett bord och buteljen med kulan något derifrån. Låt nu ljuset föreställa solen
och kulan jorden samt ståltråden jordens axel, som pekar åt någon punkt på längre afstånd, der
polstjernan antages sitta. Skjut nu buteljen med kulan sakta omkring ljuset, alltid i lika
ställning mot nordstjeruan, så skall ljusets sken på kulan ganska tydligt afbilda solens på jorden.
Under det jorden går en gång omkring solen, vänder lion sig i sjelfva verket
366 gånger kring sin axel, ocli detta alltid jemnt ocli likformigt; om man vill
räkna dygnen efter någon fixstjerna, får man alltså 366 på ett år; men emedan
jorden på sin bana framskrider omkring en grad kvarje dygn, måste kon äfven
vanda sig lika mycket öfver ett slag, innan solen återkommer i meridianen, kvar-
till i medeltal åtgår en tid af 3’56",56 eller nära 4 minuter, som soldygnet blifver
längre än stjern dygnet, ock detta gör *24 timmar på ett år. Stjerndygnen kallar
man siderisJca dagar ock soldygnen solarislca dagar.
Denna jordens rörelse i årsbanau är äfven orsaken till den ojemnhet som förefinnes i solens
iid8ställuing; ett jemnt gående ur är ej lika med solen, d. v. s. visnr 12 då solen är i meridianen,
mer än fyra dagar om året, näml. den 15 April, den 16 Juni, den 31 Augusti och den 24 Dec.
Alla andra dagar är solen äu före och än efter uret, och skilnaden uppgår stundom till nära 17
minuter. Skälet härtill är att jordens bana är elliptisk, så att hon stundom kommer närmare
solen, hvars attraktionskraft då verkar starkare, så att jorden går fortare framåt än då afståndet
är längre. Skilnaden emellan solens och urets eång står för hvarje dag utsatt i almanackan.
Det torde förefalla någon besynnerligt, att året icke utgöres af jernna dagar, utan
öfverskju-tande timmar alltid uppgifvas. Anledningen härtill är, att jordens dagliga och årliga rörelser icke
fullt öfveren8stämma. Då jorden har vändt sig 366 gånger omkring på sin axel, synes väl solen
för 365:te gången åter i meridianen, men jorden har ännu ej fullt hunnit fram i den årliga banan,
hvilket först inträffar nära 6 timmar derefter.
Månen är den enda kimlakropp, som egentligen synes skapad för jorden.
Han är ett klot, livars diameter är 350 mil, ock kans volym omkring 50 gånger
mindre än jordens. Hans afstånd från jorden är 36,000 mil, ock kan går ett
slag omkring jorden på 21) dagar, 12 timmar ock 44 minuter. Under denna tid
synes kan för oss i olika fasoner, livilket kommer deraf, att kan är en mörk kropp,
utan annat ljus än det kan får af solen, ock att vi icke kunna se mera af kononi
än livad som är vändt åt oss af den upplysta liälften. Detta förkållande torde
lättast kunna uppfattas af följande teckning.
S föreställer kär solen ock J jorden; figurerna
omkring jorden äro månen i olika ställningar; cirkeln
föreställer den väg månen går; de figurer, som stå på
denna, visa kurudan kan är, öfverallt lika, till liälften
upplyst af solen, ock de som stå innanföre liuru kan
i kvardera af dessa ställningar synes från jorden. Då
kan står midt för solen, är den mörka sidan vänd åt
jorden, livarför kan ej kan synas, ock detta kallas
nymåne; när kan sedan går fram, blifver alltmer ock
mer af den ljusa sidan synligt på kögra kanten, ock
efter 7 dagar synes kälften deraf, då kan säges vara
i första qvarteret. Ljubet ökas alltmera, tills efter nya
7 dagar lian står midt emot solen, med kela den
solbelysta sidan vänd åt oss, livilket vi kalla julimåne.
Derefter skrider den upplysta sidan åter småningom
ur vår åsyn, så att hans ljus aftager på samma sätt
som det tilltagit; 7 dagar efter fullmåne är kälften
deraf borta, då vi säga honom vara i sista qvarteret,
livarifrån kan fortgår åter till ny.
Anm. Tiden emellan hvartdera af de uppräknade fyra
månskiftena är likväl icke, som ofvan Vblifvit sagdt, jemnt 7 dagar,
utan i medeltal 7 dagar 9 timmar och 11 minuter.
Den nämnda tiden kallas en synodisk månad. Månens verkliga omlopp kring jorden
verkställes på 27 dagar, 7 timmar och 43 minuter, hvilket är en periodisk månad; men alldenstund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
