- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
149

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Solljuset iir på Uranus 384 gånger svagare än på jorden; med blotta ögonen kan han med
möda synas som en af de minsta stjernor. Hans månars afstånd och omloppstider äro följande:
den första 33,283 mil, 5 dagar 21 timmar 25 minuter; den andra 43,194 mil, 8 dagar 17 timmar
1 minut; den tredje 50,342 mil, 10 dagar 23 timmar 4 minuter; den fjerde 57,731 mil, 13
dagar 11 timmar.

12. Neptunus, upptäckt af Leverrier 1846; medelafstånd fr. solen 429,229,650
mil; han är ungefär af samma storlek som Uranus och verkställer sin resa
omkring solen på 164 är 223 dagar. Åtföljes af åtminstone en måne.

Neptuni rörelse kring axeln har ännu ej kunnat beräknas; hans månes afstånd är 67,000 mil,
och omloppstid 5 dagar 21 timmar. Ehuru blott en måne hittills för oss blifvit synlig, är det
likväl möjligt att flere finnas, helst skapelsen synes vara så inrättad, att ju längre en mörk kropp
är aflägsnad från sitt grnndljus, solen, desto flere fackelbärare har han fått till sin upplysning.

Upptäckten af Neptunus skedde på ett sätt, som för en i astronomien okunnig gränsar till det
underbara och lemnar det vackraste bevis på den höga ståndpunkt, till hvilken ifrågavaraude
vetenskap stigit, hvarjemte det undanrödjer alla tvifvel på de uppgifter deusamma meddelar. Sedan
Uranus upptäcktes, blef han ansedd för den yttersta, och fastän en och annan ansåg möjligt att
bortom honom kunde finnas någon mer, hade likväl ingen varseblifvits. Mot hösten 1846 satt
franske astronomen Leverrier i Paris inne i rummet vid sitt skrifbord, således utan att ens se
på himmelen, och vid kalkyler öfver vårt planetsystem kom hau till det resultat, att en planet utanför
Uranus måste finnas, och vid den tiden synas i en viss punkt på himmelen. Härom
underrättade han astronomen Galle i Berlin uti ett bref och bad honom efterse förhållandet. Galle
erhöll Leverriers bref den 23 Sept. nämnda år, och samma afton fann han också riktigt den nya
planeten å det ställe brefvet angaf. Denna planet fick sedan namnet Neptunus.

Uöljande teckning visar storleken af de till vårt solsystem hörande större
planeterna, beräknad i proportion till hvarandra.

De sex första af dessa planeter hafva varit
af stjernkunnige kända redan från uråldriga
tider, men jorden har ej alltid varit betraktad
såsom planet. Merkurius och Venus, hvilkas
banor ligga närmare solen och alltså omslutas
af jordens bana, kallas inre planeter, hvaremot
alla de öfriga, som hafva sina bauor utomkring
jordens, benämnas yttre planeter. Endast fyra
af dem alla kuuna utan svårighet ses med
blotta ögonen, näml. Venus, Mars, Jupiter och
Saturnus.

Utom de fyra här förut nämnde små
planeterna mellan Mars och Jupiter, äro på senare
tider icke mindre än 140 nya upptäckte, bland
hvilka blifvit namngifna Astræa, Llebe, Iris,
Flora, Metis, Hygiea, Parthenope, Viktoria,
Egeria, Irene, Eunomia, Psyche, Thetis,
Mel-pomene, Fortuna, Massilia, Lutetia, Colliope,
Thalia, Themis, Phokæa, Proserpina, Euterpe,
liellona, Amphitrite, Urania, Euphrosyne,
Po-mona, Polymnia, Circe, Leukothea, Atalanta,
Fides, Leda, Lætilia, Ilarmonia, Isis, Daphne,
Ariadne, Nysa, Eugenia, Hestia, Aglaja, Doris,
Pales, Virginia, Nemausa, Europa, Calypso,
Alexandra, Pandora. Alla dessa äro så små,
att de icke kunna synas på annat sätt än
med starka kikare, hvarför närmare
beskrif-uing om dem här uteslutes. — Det är
ingalunda omöjligt att ännu flere finnas, hvilka i
en framtid kunna bli upptäckta.

Som af denna teckning tydligt synes, har
desä afsigt icke varit att visa någon proportion
af planeternas afstånd från hvarandra, titan
endast den inbördes storleken dem emellan.

| ^ Uranus.

1 9 ^ Neptunus.

^ ^ Mer kur t
^ Venus.
3 Jorden.
3 Ö* Mars.

Jupiter.

fy Saturnus.

Anm. Alla här uppgifna afstånd mellan himlakropparne äro beräknade icke från ytan utan
från hvarderas medelpunkt; 9iffertalen äro uttryckta i svenska mil, och der tid, såsom år, dagar,
timmar tn. m., står nämnd, är denna angifven efter det hos oss brukliga beräkningssättet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rcskol3/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free