Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
håligheter. Sannolikt finnas sådana öppningar i hafvets botten, till oräknelig mängd
och storlek, hvilka troligen alltid blifva för oss okända; de, som äro tillgängliga från
det torra, äro mycket olika hyarandra både till storlek, form, beskaffenhet och innehåll.
Bland konstgjordn grottor förtjena i främsta rummet nämnas de sa kallade katakomberna,
som ännu finnas i Egypten, Rom och Neapel. De bestå af stora öppningar, ur hvilka
byggnads-sten brutits; en mängd pelare och väggar, som lemnats för att understödja hvnlfvet ofvanföre,
formera en sådan mängd hvarandra korsande irrgångar, att en obekant, som vågar sig för långt
in uti dem, omöjligen kan hitta ut igen. Afven Paris är bygdt af sten, som till stor del brutits
ur jorden inunder, och i dervarande katakomber blefvo verkligen tvänne munkar, som utan
ledsagare vågat sig för långt in i dem, ihjälsvultne. — Uti ett i Polen liggande saltberg, Wieliezka,
äro öppningar af 12- till 13,000 fots längd och mera än 2,000 fots bredd, samt betydlig höjd,
i tre bottnar öfver hvarandra, som blifvit uthuggna för att till begagnande åtkomma stensaltet.
Afven här äro stödjepelare qvarlemnade, och man finner stora salar, statyer, altaren, trappor m. ra.
uthuggna i saltstenen, äfvensom magasin för det huggna saltet, stall för arbetshästarne,
förvaringsrum för foder o. s. v. — Stenkolsgrufvorua i England gå på sina ställen under hafvet, så att
mau seglar öfver dem; och stehbrottet i Petersberget uti Belgien sträcker sig en hel mil under
jorden och liknar ett ofantligt kloster med sina stora hvalf och pelargångar.
De naturliga grottorna äro ännu märkvärdigare och visa den mest förunderliga lek af den
skapande naturen. I vårt land finnas blott några få af jemförelsevis mindre betydenhet; bland
dessa äro Rödgafvelgrottan vid Omberg i Östergötland, som är 68 fot lång och omkring 30 fot
hög; Dolsteensgrottan på Söndmöer i Norge sträcker sig ned under hafvets botten, så att man
kan höra vågorna brusa öfver sitt hufvud, och menige man tror att hon går ända till Skotland.
— Bland märkvärdigheter i större grottor i andra länder framstår den s. k. droppstenen
(stalaktit). Denna bildas på det sätt, att vatten nedsipprar genom den ofvanför liggande kalkstenen
och förer med sig derur och ur jorden små kalkpartiklar; när vattnet hinner genom grottans tak,
bildar det en droppe, hvarur det våta bortdunstar och det fasta stannar qvar, en annan droppe
framkommer och går samma väg; eller ock falla dropparne till bottnen och der bortdunsta.
Sålunda bildas med tiden nedhängande tappar och uppstående pelare, hvilka alltjemt växa tills de
förra nå bottnen och de senare taket. Genom hvarjehanda tillfälligheter bilda sig på samma sätt
åtskilliga andra figurer, och med någon tillhjelp af inbillningskraften hafva dylika daningar blifvit
af åskådare liknade vid altaren, orgverk, predikstolar, statyer o. s. v. Stalaktiten eller
droppstenen är till färgen honingsgul, men öfvergår stundom till ljusare eller mörkare brunt. — Uti
en del grottor träffas väldiga samlingar ben efter hvarjehanda slags djur, hvilkas ditkomst
förklaras på det sätt, att djuren vid någon öfversvämning eller jordbäfuing tagit sin tillflykt in uti
dylika öppningar och der omkommit. — Bland kända och undersökta grottor anföras här några
af de märkligaste: Ådelsbergergrottan i Österrike, uti hvilken man kommit flere mil utan att
finna hennes slut; öfverallt äro stora hvalf och hemska bråddjup, och en ström flyter midt igenom
henne. Uti Castletonsgrottan i England ligger en stor sjö; uti denna grotta finnes en otrolig
myckenhet ben, till stor del inbäddade i droppstenen. Fingalsgrottan på öu Staffa vid Skotland
har hela sin botten öfvertäckt af hafsvattnet, som der går i stora vågor; väggarne bestå af det
slags sten, som kallas basalt, som ur söndersprucken i stora sexkantiga pelare, och sådana finnas
der, som äro 56 fot höga. Namnet betyder sånggrottan, emedan hafsvågornas sqvalpningar i
grottans inre åstadkomma klingande orgelljud, som likna fullstämmiga sångtoner. Baumansgrottan
i Hartzbergen i Tyskland är en af de vackraste droppstensgrottor, som finnas, och innehåller
tillika *en väldig mängd ben efter döda djur. På många audra ställen, synnerligen i Tyskland,
finnas grottor, som innehålla så stora samlingar ben, att man med dem skulle kunna fylla flere
vagnar. Ur en del grottor utströmmar kall luft, desto starkare ju varmare den yttre luften är;
nära Lausanne vid Geneversjon i Schweiz är en sådan, hvars luftström är så stark, att inkastade
klädespersedlar drifvas ut igen. Afven finnas grottor med så starkt kolsyrehaltiga ångor, att
smärre djur inom några minuter i dem dö af qväfniug.
Jättegrytor är benämningen på ett annat slags öppningar i bergen, som
äro runda och. liksom syarfvade. Dessa hafya tydligen blifvit danade mekaniskt
och härleda sig sannolikt från rullsten sfloden, då större stenar blifvit af vattnet
kringdrifna på ett ställe och således borrat sig in i berget.
Jättegrytorna äro vanligeu omkring 2 fot i diameter och 4 till 6 fot djupa; dock finnas
de, som hafva en vidd af 8 till 12 fot och 24 till 30 fots djup. I Skaudinavien träffas sådana
till tusental, mest på vestra kusten, men äfven i Upland, Södermanland, Vermland, Småland med
flera ställen. De befinnas på alla höjder, från under hafsytan till ofvanpå de högsta berg, t. ex.
Dovrefjell i Norge, i Bergvattensberget på Tiveden o. s. v.
Siätter kalla vi de jemna delar af jordytan, som här och der förefinnas,
och delas i högslätter och låglandsslätter, samt efter deras naturliga beskaffenhet
och växtligheteförmåga erhålla olika namn.
De förnämsta högslätter på jorden äro förut omnämnda; af låglandsslätter hafva vi i Sverige
-n. r.l.S .. -1-.. ■■ .. »1.. „ ,1 - „1:: i-t.... » ..l V. - : vr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
