Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
faller på en vattenyta, ocli att äfven luftformiga kroppar uppväcka ljud visar sig
på många sätt, såsom när man blåser i en pipa, svänger med ett spö o. s. v.
Man har funnit medel att beräkna hastigheten af en ljudande kropps rörelse för hvarje ljud
han frambringar, och deraf inrättas alla musik-instrument; ju hastigare rörelserna äro, desto
högre (finare) blir ljudet. Om svängningarne understiga l(i pä en sekund, sä höres intet ljud;
man antar dem till 16 för den djupaste och till 38,000 för den högstu för menniskoörat förnimbara
ton. En på ett instrument spänd sträng bör i hvarje sekund göra följande antal svängningar för
_ r p M gifva de motstående tonerna, och härefter måste
’.. °“en rjo ör> ö. a« KY7-ionio8 strängens längd vara beräknad. Uti vissa instrument,
Svängningar 64 72 80 85 % 107120128 , „V^,;.8,,, „ ty„j, ]ängd b„tli„a. ,s
andra, såsom fiolen, måste den bestämmas genom grepp med iingrarne, för att fä rätta längden
och derigcnom rätta ljudet. Härvid gäller icke allenast strängens längd, utan äfven huru hårdt
han är spänd. En smalare sträng höres väl gifva högre ljud un en tjockare; men äro längd och
spänning så afpassade, att svängningarne bli de här nämnda, så blir tonen också densamma ur
hvilken sträng som helst, ehuru möjligen i olika oktaver. Äro längd och spänning icke jemt
afpassade, t. ex. om en fiolsträng gripes på orätt stulle, så bli hans svängningar annorlunda till
hastigheten än hvad ofvan är sagdt, och han ger då ett ljud, som i musiken benämnes »falsk ton».
Hvad här är sagdt om strängens svängning eller dallring gäller iifvcu för hvarje annan kropp,
från hvilken ett ljud kommer, och således kan äfven en klocka, on glasbit o. d. gifva ren ton,
om storleken är så afpassad, att det riktiga uutalet skakningar göras vid en stöt eller ett slag;
härpå grundar sig inrättandet af klockspel, glasharmonika m. m, Uti ett biåsinstrument är det
luften sjelf som gör dallringen eller svängningarne, och deras hastighet, följaktligen ljudens höjd
•och renhet, bero på storleken och inrättningen af det rum denna dallring har att genomlöpa. Uti
somliga, t. ex. klarinetten, finnes ett s. k. rör som sätter luflpartiklarne i rörelse; uti andra,
såsom hvisselpipan, flöjten, orgeln, m. fl., uppkomma dessa af luftens brytning mot brädden under
det den bortgår öfver kanten af den strax der bredvid befintliga öppningen.
Ljudens styrka ökas, om den ljudande kroppen har sä nära sammanhang med en annan
kropp, att äfven denna sättes i dallring; härpå grundar sig den 8. k. resonnansbottnen, som finnes
uti alla stränginstrumenter. Sådant meddelande af ljud kun äfven ske genom luffen: på ett uti
•ett rum befintligt instrument kan man få höra en sträng ljuda utan att vidröras, om en med
honom ackorderande ton frambringas på ett annat iustrument i hans grannskap.
De flesta ljud, som uppkomma ur fasta kroppar, fortfara längre eller kortare stund efter
det orsaken som uppväckt dem upphört; men de som uppkomma af vatten eller luft upphöra
genast. Smällen af ett skott uppkommer derigenom, att luftens jemvigt störes af den hastiga
gasutvecklingen i krutet, och åter rusar tillsammans; men härvid höres ingen sådan efterklang, som
då man slår på en klocka eller annan mctallpjes. Somliga ljud kunna erfaras äfven genom
känseln i luften; vid starka kanonskott kunna fönsterrutor sönderspringa på betydligt afstånd.
Till ljudets fortplautning tjena nästan alla kroppar, så väl fasta som
flytande ; luften är härtill likväl det allmännaste medel, ehuru hon icke är den
bästa ljudledare, livarken i afseende på styrka eller hastighet. Ljudet går
genom luften i medeltal 1,120 fot på en sekund, och detta lika antingen det är
starkt eller svagt, fint eller groft, men luftens större eller mindre värmegrad
och fuktighet åstadkomma härvid någon förändring. Genom fasta kroppar går
det mångdubbelt både fortare och starkare.
Om man vill lägga ett fickur på den ena ändan af en lång bjelke och hålla örat intill den
andra ändan, så skola urets knäppningar tydligt höras, oaktadt de ej höras genom luften; lägges
örat till marken, så kan man, om det eljest är tyst, på ganska långt afstånd höra ljudet af en
hästs trampningar, särdeles om jorden är stelfrnsen. Ett under vatten frambragt ljud höres af
ett öra, som likaledes befinner sig under vatten, på ett afstånd, der det icke kan höras genom
luften; ljnd fortplanta sig ur vatten genom luften och tvärtom, äfvensom man märkt att de följa
vattenytor: kanonskotts ljud t. ex. höras på längre afstånd då de passera öfver vatten än öfver
fast mark. Man har beräknat, att ljudet på en sekund går genom vatten 4,800 fot och genom
jern 17,920 fot, då det genom luften går endast 1,120 fot.
Då luften förtunnas, försvagas äfven ljudet; på ett högt berg höras knappt ens egna ord,
och ett der afskjutet pistolskott ger ej starkare knall än en liten svärmare ned på marken. Om
ett s. k. väckareur ställes på bomullsvadd och deröfver hvälfves en glasklocka, hvarur luften
utpumpas, så höres derefter intet ljud, ehuru man ser hammaren slå; men insläppes luft börja slagen
genast höras; och ljuda starkare, om luften i klockan sammanpressas. Om samma försök förnyas
och uret ställes på glasklockans botten utan något mellanlägg, så minskas väl ljudet, då luften
utpumpas, men npphör ej alldeles, emedan en del deraf fortplantar sig genom den fasta botten,
hvarpå uret står, och kommer så i beröring med den yttre luften.
Huru långt ett ljud går genom luften beror naturligtvis dels på dess styrka, dels på luftens
beskaffenhet: eu kyrkoklocka kan vid lugnt väder och klar luft höras en half mil och deröfver.
Om man kastar en sten i en lngnt flytande ström, så utbreda sig väl de uppkomna vågorna åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
