- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
194

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(värmemätare), af grekiska ötQpos (varm) och nergov (mått). Denna består uti
ett glasrör, i ena ändan utblåst till en ihålig kula, hvilken jemte en del af röret
är fyld med qvicksilfver. Då omgifningen är varm, utvidgas qvicksilfret och stiger
således i röret, hvaremot det sjunker, då det vid minskad värme sammandrar sig.
Genom en bredvid glasröret fastad graderad skala kan sålunda värmet i andra
kroppar, särdeles luftformiga och flytande, med mycken noggrannhet bestämmas.

Termometerns förste uppfinnare antages med största sannolikhet vara en holländare vid namn
Cornelius Drebbel, född 1572, död 1634. Som han endast begagnade färgadt vatten, var
termometern under och straxt efter hans tid mycket ofullständig, till dess
han sedermera af åtskilliga vetenskapsmän blef förbättrad. Vid
termometerskalors upprättande forfares på det sätt, att sedan det flytande
ämnet blifvit ifyldt och röret tilltäppt, nedsättes kulan först i kram
snö eller isblandadt vatten; der vätskan då stannar göres ett tecken,
som kallas fryspunkt; derefter nedsättes han i kokande vatten, och
der ytan då stannar sättes äfven ett streck; hvilket benämnes
kokpunkt. Skilnaden emellan dessa begge punkter, indelas sedan i vissa
lika stora delar, som kallas grader, hvilka kunna fortsättas både
öfver kokpunkten och under fryspunkten. För närvarande begagnas,
i olikn länder, tre termometrar, med hvar sin gradindelniug, nlla
uppfunna i början af 1700-talet. En naturforskare och konstuär vid
namn Fahrenheit, född i Hamburg men sedan bosatt i Holland,
började omkring 1720 att i termometern använda qvicksilfver; en
vinter inträffade i Danzig, der han dä var boende, så skarp köld, att
han ausäg den ej kunna blifva starkare, och af detta skäl tog han
qvicksilfrets dåvarande höjd till utgångspunkt och indelade afståndet
derifrån till kokpunkteu i 212 grader, hvarigenom den vanliga
fryspunkten, eller kram snös köld, kom att stanna vid + 32. En
ledamot af vetenskapsakademieu i Paris, Réaumur, född i Rochelle 1683,
död 1757, upprättade en termometerskala med 0 vid fryspunkten och
80 vid kokpunkten. Astronomie professorn vid universitetet i Upsala
Anders Celsius, död 1744, 43 år gammal, bestämde en annan skala,
med 0 vid fryspunkten och 100 vid kokpunkten. Af dessa tre
nyttjas Fahrenheits allmännast i England, Reaumurs i Tyskland och
Danmark och Celsii i Sverige, Frankrike och Italien. Vid
betecknande i skrift af värmegrader användes vanligtvis tecknet + för
grader öfver och — för grader under 0; i dagligt tal benämnas de
förra värmegrader och de sednare köldgrader. Vid tillkännagifvande
af hvilkendera termometern, som användts tecknas Fahrenheit med
F., Réaumurs med R. och Celsii med C.

Den 100-gradiga eller Celsii termometer, äfven kallad svenska
termometern, begagnas numera allmännast, ej allenast inom Sverige
utan äfven i de flesta andra länder; emellertid händer stundom att
vid skrifter som blifvit öfversatta från tyskan eller engelskan
hithörande uppgifter stå utsatta än efter Réaumur och än efter
Fahrenheit. För att underlätta begreppet om sådana uppgifters beräkning
efter vårt mått anföres i vidstående tabell de tre ifrågavarahde
termometer-skalorna, från Fahrenheits O-punkt till kokpunkten. Häraf
synes att + 212° Fahrenheit är lika med + 80° Réaumur och +
100° Celsii; + 32" Fahrenheit motsvarar 0° Réaumur och Celsii;
samt att t. ex. + 40°Réaumur är + 50° Celsii; 140° Fahrenheit
är 60" Celsii, o. s. v.

Genom blandning af salmiak eller koksalt i vatten kan nnmera
lätt fås en kyla, i hvilken qvicksilfret sjunker till Fahrenheits O-punkt,
motsvarande — 18° Celsii, och derunder; genom sådana blandningar
af olika ämnen förstår kemien att frambringa konstgjord köld, som
nedgår ända till — 96° C.

Många andra slags kroppar hafva begagnats till inrättande af termometrar, såsom alkohol
(starkaste sprit) och linolja, men cj allenast flytande utan äfven både fasta och luftformiga kroppar
hafva härtill funnits användbara. En metall-termometer består af remsor af platina och silfver.
sammanlödda med en mellanlagd guldremsa, vridna i en spiral. Sådana äro de känsligaste af
alla. Luft-termometrar äro äfven mycket känsliga; men till vanliga behof äro likväl
qvicksilfver-termometrarne de både ändamålseuligaste och säkraste.

Vid — 40° stelnar qvicksilfret och låter hamra sig liksom bly, och vid + 350° kokar det
och förvandlas till ånga; följaktligen kunna inga qvicksilfver-termometrars skalor nnderstiga —40°
eller öfverstiga + 350°. Till mätning af större köld är alkohol-termometern användbar; för be-

< is. Iteaum. | Fahr.
Knip. - 100 - 80: 210
- 200
- 90 - 70 — 190
_ 80 - 180
- 60 — 170
_ 70 - 160
150
— 50
- 60 - 140
”1 L 130
§> 50 40 120
8 —
2 40 L 110
— 30 _ 100
- 30 - 90
|_

— 20 - 70
L 60
— 10
— 10 - 50
• - 40
Frysp. - 0 ~ 0 _ 30
L- _ 20
10
- 10 — 10
- 20 - 0

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:54:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rcskol3/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free