Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ljuset och ljudet, demäst verkan af den sammansatta kraft, som uppstår då krut
afbrinner. Eör jemförelses skull intages uti följande uppställning i runda tal
medelhastigheten af några i skapelsen allmännast förekommande rörelser, hvarmed
här förstås den väg, som tillryggalägges på en sekund.
Ljuset........................ 28,000 mil.
Ljudet genom luften .... 1,120 fot.
Kanonkulan....................... 800
Bösskulan........................ 600
Luft ur en blåsbälg .... 130
Ornen i sin flygt................ 96
Vindthunden i sitt språng . . 81
Skridskolöparen, väl öfvad . 38
Ängvagnen på jern väg ... 34
Jlenen för en släde............... 25
Ilästen, i galopp................. 26
“ i traf....................... 13
En ångbåt......................... 16
(En simmande hvalfisk.......13 fot.
Ett segelfartyg . . 12
En kamel
En fotvandrare utan börda . . . 5
En fluqa i vanlig flygt . . . . 5
En simmande isbjörn . . . . . 4
En snäcka
En sengångare
Vädret: vind från 3 till 24
“ blast “ 25—40
“ storm “ 50—90
“ orkan “ 120—150
Anm. Afven hör förekomma betydliga olikheter, föranledda af särskilda omständigheter; så
beror t. ex. en utskjuten kulas hastighet dela pä krutmängden och dels pl pipans längd; en
kanonkulas fart kan uppdrifvas nnda till 2,400 fot och en bössknlas till 1,690 fot i sekunden, ett väl
bygdt segelfartyg kan vid god vind tillryggalägga 22 fot och en fluga som jagas kan öka hastigheten
i sin flygt ända till 50 fot pR en sekund; en knpplöpningshäst har beräknats hafva på lika läng
tid tillryggalagt 82 fot. Att förhållandet är enahanda Ufven med flertalet af de öfriga här
uppräknade rörelserna är helt naturligt.
Statik. Emedan alla kroppar hafva tyngd, så finnes också i hvarje fast
kropp ett ställe, der denna är liksom sammanförd, hvilket man kallar tyngdpunkt
(centrum gravitatis). Uti denna punkt synes hela tyngden vara förenad, ty om
den är understödd, yttra kroppens öfriga delar ingen tyngd, och han säges då
vara uti jemnvigt. Hos reguliera kroppar, med samma materie öfverallt, är
tyngdpunkten alltid detsamma som medelpunkten, hvad form kroppen än har; men är
kroppens form olika eller består han af olika tunga ämnen, så måste
tyngdpunkten sökas på något annat ställe. En kropp som skall hvila måste alltid
vara understödd i tyngdpunkten, emedan han eljest faller åt den sida, der
tyngdpunkten är belägen.
Ett klot kan lätt komma både i rörelse och hvila, emedan dess tyngdpunkt är nnderstödd
huru det än ligger. En mennisko- eller djurkropp har vid gående eller stående alltid tyngdpunkten
midt öfver fotterna ; den som bär en börda på ryggen måste luta sig framåt, och bär man något
tnngt i ena handen, måste kroppen lutas åt andra sidan, allt för tyngdpunktens skull.
Bestämmandet af en kropps tyngdpunkt kan ske geometriskt, då kroppens form och massa äro
kända, emedan t. ex. på en stång deuna befinnes lika långt från medelpunkten, som den ena ändan
är tyngre än den andra; lättast sker likväl detta mekaniskt, genom att ett smalt understöd,
såsom en knifsegg eller dylikt, så länge flyttas, till dess jemnvigten är funnen.
Praktisk mekanik är benämningen på rörelsers åstadkommande genom kraft
och de hjelpmedel, med hvilkas biträde krafterna kunna ändamålsenligt förökas,
der de för en önskad rörelse ej äro tillräckliga. De begagnade lijelpmedlen kallar
man maskiner, och bada desSa ord härledas från grekiska /stjyavr] (verktyg).
Yid alla mekaniska rörelser finnas alltid två mot hvarandra verkande krafter,
nämligen den som åstadkommer rörelsen, och tröghets-egenskapen hos det, som skall
röras; den förra kallas kraft och don senare last.
Maskiner äro antingen enkla eller sammansatta, hvilka senare utgöra en
förening af flere enkla, i ändamål att föröka deras verksamhet. Till de enkla
maskinerna räknas häfstång, vindspel, skruf, lutande plan och kil.
Häfstången är den enklaste af alla maskiner, men derjemte den vigtigaste,
emedan sammansatta maskiners flesta delar äro sådana. Den består af en oböjlig
stång af trä eller annat ämne, och dess verkan grundar sig på jemnvigten och
tyngdpunkten. Häfstången kan användas på tre sätt, nämligen l:o då stödjepunkten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>